Skattefinansierade preventivmedel och steriliseringar för upp till €500 000 ska sätta stopp för aborter

mänskligt foster

Trots att ålänningarna gillar att skryta om sitt land som en av världens bästa platser att leva på väljer många åländskor att anlita abort-doktorer för att få deras hjälp att avliva sina barn. Så pass många gör det att Åland ligger högst i abort-statistiken i hela landet. Ålands Hälso- och Sjukvård (ÅHS) vill försöka få ner den statistiken, genom att budgetera för BB och Gynekologiska kliniken att erbjuda långtidsverkande preventivmedel och sterilisering för kvinnor som gör abort.

Under ÅHS senaste styrelsemöte rekommenderades €250 000 – €500 000 i budgeten för 2022 för att erbjuda långtidsverkande preventivmedel eller sterilisering för de 70-80 kvinnor per år som låter avliva sina barn. Det är inte bara barnet som skadas, utan också en del av kvinnorna som utför gärningen:

”Aborter kan orsaka psykiskt lidande och fysiska men, med ökad risk för infertilitet eller andra gynekologiska komplikationer.

Subventionerade långtidsverkande preventivmedel och steriliseringar kan minska antalet upprepade aborter och aborter som görs kort efter en förlossning”, skriver ÅHS i sin budgetmotivering och fortsätter:

”Ett införande av denna subventionering skulle medföra ökade kostnader för ÅHS. Det går inte att uppskatta hur många kvinnor som kommer att utnyttja möjligheten. Varje år föds 280 barn på Åland och det utförs cirka 70 aborter per år. Om dessa kvinnor erbjuds subventionerade preventivmedel kommer det att minska antalet oönskade graviditeter.”

Med ”aborter som görs kort efter en förlossning” menas inte aborter av barnet efter födseln, utan aborter av andra barn 1-2 år efter att en kvinna fött barn, informerar ÅHS chefläkare Janek Frantzén, som har svarat på frågor Ålands Nyheter ställt till ÅHS.

– Inom första två åren efter förlossning där modern avvaktat med prevention (p-piller) ser vi en ökad förekomst av aborter. Här ses långtidsverkande prevention – kopparspiral, hormonspiral och under huden applicerad hormon kapsel – om den skulle erbjudas kostnadsfritt minska avsevärt risken för oönskad graviditet och eventuellt abort.

 

Få aborter görs av unga kvinnor

Även om antalet aborter fortsätter att öka på Åland, är det få som görs av yngre kvinnor. Istället görs de flesta aborter av kvinnor som är äldre än 25 år och i synnerhet i åldrarna 30-34, enligt siffror från Institutet för Hälsa och Välfärd (THL). Ändå vill ÅHS satsa skattepengar på att ge preventivmedel till yngre kvinnor:

”Aborterna skulle även minska om unga kvinnor under 25 år skulle få samma möjlighet. Om ÅHS går inför detta behöver även sterilisering av män beaktas.”

Ska kvinnor under 25 år erbjudas sterilisering av ÅHS?

– Sterilisering av kvinnor kan enligt lagen utföras om kvinnan har fyllt 30år, fött 3 barn och ensam eller tillsammans med sin make har tre minderåriga barn, svarar Frantzén.

Vad gör ÅHS med det dödade fostret efter en abort?

– En tidig medikamentell abort sker i form av utblödning och inte ett identifierbart forster. Då går fostret med blödningsmaterialet i avloppet. Fostret behandlas som biologiskt avfall i senare veckor och vidareprocesseras som biologiskt brännavfall enligt gällande avtal med godkända instanser. Om aborten utförs senare kan modern välja att begrava fostret.

Frågan om subventionerade preventivmedel och steriliseringar för att minska antalet aborter var uppe på agendan redan ifjol när budgeten skulle spikas för ÅHS. Sjukvårdsdirektör Jeanette Pajunen har drivit frågan som ett sätt att förbättra kvinnohälsan.

I både Finland och Sverige har antalet aborter sjunkit, medan de på Åland ökar något. Enligt Pajunen kan minskningen i grannländerna just ha berott på subventionerade preventivmedel och steriliseringar.

”Antalet aborter bland tonåriga kvinnor är inte det stora problemet på Åland, de minskar. En stor andel av aborterna görs på kvinnor +35 som inte trivs med preventivmedel”, skrev Pajunen när frågan senast behandlades.