Bidrag gör att invandrarkvinnor i Finland inte arbetar, barnen blir efter i skolan OECD kräver att flyktingar får förtur till jobb och att staten betalar deras löner

OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) publicerade nyligen en rapport om integrationen av invandrare på den finska arbetsmarknaden. Rapporten begärdes av Arbets- och näringsministeriet och är skriven av Emily Farchy, med hjälp av Laura Ansala.

Rapporten konstaterar att andelen utrikesfödda i Finland har växt från 1% till 6,5% av befolkningen sedan 1990 och att ökningen hör till de snabbaste inom OECD, men att andelen fortfarande utgör den lägsta bland medlemsländerna.

 

Bidrag gör att invandrarkvinnor stannar hemma
I rapporten kritiseras de generösa bidragen till människor som stannar hemma för att ta hand om sina barn och hur de resulterat i att invandrarkvinnor inte skaffar jobb eller integreras tillräckligt. Enligt författarna är dessa bidrag såpass höga att det ofta inte lönar sig för kvinnorna att skaffa ett arbete och de menar att i synnerhet kvinnor från de länder som sänder flyktingar till Finland väljer att stanna hemma och lyfta bidrag istället för att arbeta.

Orsakerna är enligt Farchy att nyanlända invandrare inte har rätt till de förmånligaste arbetslöshetsbidragen då de inte varit inskrivna som arbetslösa i Finland tillräcklig länge, men att de däremot har rätt till samma barnavårdsstöd som finska mödrar. Stödet är €340 per månad för det första barnet och ytterligare €100 per månad för varje barn yngre än tre år. Därtill får familjer €65 per månad för barn 3-7 år och ett extra bidrag på i genomsnitt €148 per barn.

Barnavårdsstödet för familjer från flyktingländer avbryts i 40% av fallen för att kvinnan blivit gravid igen och familjen istället går över till moderskapspenning, som i de flesta fall är ett högre bidrag. Motsvarande siffra för ursprungsbefolkningen är 20-25%, samt under 20% för invandrare med Estniskt eller öststats-ursprung.

 

Invandrarbarn blir efter i skolan
Att invandrarfamiljer väljer att låta modern stanna hemma för att vårda barnen istället för att skicka barnen till dagvården ger enligt rapporten långsiktiga negativa konsekvenser för barnens integration, då kvinnorna misslyckas i att undervisa sina barn, som dessutom inte blir exponerade för det finska språket. Data som citeras i rapporten visar att över hälften av utlandsfödda elever i finska skolor inte når grundläggande matematiska färdigheter såsom definierat av PISA, medan endast var tionde finsk elev ligger under den nivån. 

Skillnaden i nivå mellan inrikes och utrikes födda är bland de största bland länderna inom PISA och gäller inte bara för utrikes födda elever, utan också elever födda i Finland som har invandrade föräldrar. Enligt PISA saknar nästan 40% av dessa grundläggande matematiska färdigheter och elever med invandrarbakgrund ligger i genomsnitt två år efter finska elever i kunskapsnivå.

Skillnaderna påverkar högre utbildning
Skillnaderna i kunskapsnivå ger också utslag i den fortsatta utbildningen efter grundskolan. Enligt rapporten fortsätter 96% av finska elever i gymnasial utbildning vid 16-17 års ålder, medan motsvarande siffra för utrikes födda är två tredjedelar, samt 87% för invandrares barn födda i Finland. 

Farchy föreslår att Finland åtgärdar barnavårdsstödet, eftersom det uppmuntrar invandrarfamiljer att hålla barnen hemma och hindrar dessa från att ta del av utbildning i den tidiga barndomen.

I rapporten menar hon också att det är extra svårt att ge rätt tillgång till utbildning för oackompanjerade invandrare i åldrarna 16-18, då dessa ofta har stor press på sig att börja arbeta så snart som möjligt för att kunna skicka pengar från Finland till sina familjer i hemländerna.

 

Stor skillnad i sysselsättning beroende på ursprung
Integrationssvårigheterna bland vuxna invandrare skiljer sig stort mellan ursprungsländerna och migrationsskäl, enligt OECD-rapporten. Medan två av tre invandrare i arbetsför ålder från Estland har arbete – vilket nästan motsvarar ursprungsbefolkningen – är siffrorna inte lika positiva för andra landsmän. Bland Ryssar har var tredje arbete, bland Afghaner har bara 15% arbete och bland Irakier och Somalier har endast var tionde ett arbete. Situationen var i synnerhet dålig för kvinnor, med över tredjedel av invandrarkvinnor i åldrarna 15-34 helt utanför arbetsmarknads- och utbildningssystemen. 

 

Dåligt resultat av språkkurser
Finsk integrationspolitik – liksom den åländska – består i huvudsak av språkkurser för invandrare, men rapporten visar att inte ens var femte som deltar når upp till den miniminivå som krävs för att kunna göra arbetsträning och att mindre än hälften når upp till miniminivån för att kunna förbereda sig för arbetsträning. Färre än var tionde hittar ett arbete inom tre månader efter avslutad språkkurs. 

Enligt Arbets- och näringsministeriet har 4 av 5 asylsökande en grundläggande utbildning och var fjärde en universitetsutbildning. Trots detta har bara var tredje flykting som befunnit sig 5-10 år i landet hittat ett arbete och bara varannan av de som varit här längre än 10 år.

 

Kräver att nyanlända får förtur till arbeten
Farchy vill i rapporten att invandrare ska få förtur framför finländare till lediga arbeten och att skattebetalarna ska betala deras löner istället för att företagen gör det. Idag är systemet utformat så att staten kan subventionera 30%-50% eller upp till €1400 av månadslönen för en arbetslös som får anställning, beroende på hur länge personen varit arbetslös. För att få 50% subvention måste man ha varit registrerad som arbetslös i över två år, vilket gör att nyanlända invandrare måste vänta på att kunna ta del av den förmånen. Dessutom måste en arbetsgivare först erbjuda ett jobb till sina deltidsanställda eller nyligen uppsagda innan de kan ta del av skattesubventionerad arbetskraft. 

Dessa krav vill Farchy slopa när det gäller invandrare och i sin rapport kräver hon att flyktingar direkt ska få rätt till den högsta stödnivån när de avslutat sin integrationsträning, istället för att behöva vänta i två år som finländare. Farchy vill också att skattepengar ska betala företag för att arbetsplatsträna invandrare.

 

Finska företag utnyttjar invandrare för att få bidrag
Siffror som Farchy själv hänvisar till i sin rapport visar att finska företag hänsynslöst utnyttjar invandrare de anställt som bidragsfinansierad arbetskraft: Fyra av fem invandrare blir av med sin anställning efter att perioden gått ut och företagen inte längre kan lyfta bidraget. För de invandrare som provjobbar är situationen ännu värre. Vid en provanställning får personen jobba som mest ett halvår hos en arbetsgivare, men utan lön. Bland dessa får inte ens var tionde utomeuropeisk invandrare behålla sitt jobb när perioden är över, trots att invandrare utgör 24% av de som provjobbar.

 

Rapportförfattare ser invandrare som pensionsräddare
Farchy vill att Finland bygger fler kommunala hyresbostäder för invandrare, eftersom över hälften av dem bor i sådana i dagsläget. Enligt henne kan invandrare rädda statens pensions- och utbildningssystem alltsom Finlands folk fortsätter att utrotas av låg nativitet.

 

Jari Linström, foto: Laura Kotila, statsrådets kansli

Arbetsministern vill utreda asylinvandrares sysselsättning
Arbetsminister Jari Lindström (Blå) har i ett officiellt blogginlägg kommenterat rapporten och skriver att den bekräftar regeringens bekymmer över flyktingars och invandrarkvinnors låga sysselsättning. Enligt honom ska regeringens förslag till en ny lag för integrationsfrämjande hjälpa till att åtgärda problemen. Regeringen ska också göra en utredning av sysselsättningen enbart hos de som beviljades asyl i Finland 2015.

– Vi måste begrunda om det i det finska samhället finns sådana strukturer som avviker från de övriga OECD-länderna och som försvårar integrationen. Kan invandrares sysselsättning främjas bättre, om löner, den sociala tryggheten och inkomstöverföringar kan samordnas på ett bättre sätt?, skriver Lindström.

– Även organisationer inom tredje sektorn har en betydande roll. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att invandraren själv är herre över sin egen integration. En stark egen motivation, tillräckliga tjänster och ett samhälle utan diskriminering främjar integrationen, avslutar han.

Den nya integrationsfrämjande lagen ligger för närvarande ute på remiss hos riksdagens olika utskott.

Samtliga diagram i artikeln tillhör OECD och kommer från rapporten ”Skills and Labour Market Integration of Immigrants and their Children in Finland”

På omslagsbilden: Emily Farchy