€32 500 för att fråga invandrare hur de har det Uppföljning på enkät från 2014

Integrationsminister Nina Fellman (S) beslöt igår att anta ett anbud från Ålands statistikbyrå ”ÅSUB” för en enkät riktad till invandrare på Åland, för att utreda gruppernas situation, möjlighet att integreras och möjlighet att ”delta aktivt” i det åländska samhället.

 

Uppföljning av undersökning från 2014
Minister Fellman beslöt att låta skattebetalarna få äran att betala ÅSUB €32 500 – exklusive moms – för att genomföra enkäten. Enkäten är en uppföljning på en enkät som gjordes 2014, då 1350 utomnordiska invandrare tillfrågades om sina familjeförhållanden, orsak till deras flytt till Åland, utbildning, kunskaper, önskemål i integrationsfrågor,  trygghet, diskriminering samt hur nöjda de varit med hälsovård, barndagvård, äldreomsorg, bibliotek, grundskola, högre utbildning, fritidsaktiviteter, idrottsanläggningar, museer, teatrar, socialbidrag, bostäder, integrationstjänster, folkpensionsanstalten, arbetsförmedlingen och tillståndsärenden hos polisen.

 

Tillfrågades om sysselsättning och fritid
De utomnordiska invandrarna tillfrågades också i enkäten 2014 om hur mycket information de fått om de tjänster som finns på Åland för dem samt varifrån de får information om det åländska samhället, ifall de är bekanta med lagen om integrationsfrämjande, ifall deras integrationsplaner varit till hjälp, ifall de behöver hjälp med att rösta på Åland, ifall de har något de vill berätta om rösträtten, vad de sysselsätter sig med, ifall de har fått tillräckligt med stöd för att starta egna företag, hur de trivs och blir behandlade på jobbet, vad de gör på sin fritid och ifall de är med i politiska partier, fackförbund, trossamfund, invandrarföreningar eller andra föreningar.

Landskapsregeringen ville också veta ifall de utomnordiska invandrarna hade åländska bekanta och ifall de ville ha fler, ifall det varit enkelt att lära känna ålänningar eller ifall ålänningarna har förhållit sig reserverade mot dem.

 

Flyttade till Åland i huvudsak för arbete
Enligt svaren hade de utomnordiska invandrarna i huvudsak flyttat till Åland för arbete eller på grund av deras partners arbete. Viktigast enligt dem var arbete, tillgång till hälso- och sjukvård samt skola för deras barn. De flesta såg sig som ganska eller mycket goda svensktalare och två av tre hade deltagit i svenskakurser. De med engelska som modersmål var nöjda, medan de med rumänska som modersmål såg utbildningen som för kort.

Nästan hälften av dem hade rösträtt och en fjärdedel av dem hade röstat i kommunalvalet 2011. 98% av de svarande kände sig trygga eller mycket trygga på Åland, men en fjärdedel uppgav sig ha blivit diskriminerade under året – i huvudsak på grund av språket.

 

Lättast för letter att bli bli bekant med ålänningarna

Biblioteket, barndagvården och idrottsliv var de skattefinansierade tjänsterna som invandrarna var mest nöjda med, medan mentalvården och hälsocentralerna var minst tillfredsställande. Endast var tionde invandrare hade fått en skräddarsydd integrationsplan. Två av tre utomnordiska invandrare hade anställning, men endast en bråkdel hade egna företag. Invandrarna var nöjda med hur de behandlades på sina arbetsplatser, men över en tredjedel ansåg att det var ganska eller mycket svårt att lära känna ålänningar, i första hand för att ålänningarna upplevdes som reserverade. Letter hade det lättast att göra åländska bekantskaper medan rumäner hade det svårast.

Utav de utomnordiska invandrarna på Åland 2014 kom över en fjärdedel från Baltikum, knappt hälften från övriga Europa och en knapp fjärdedel från Asien. Sju procent kom från övriga världsdelar.

 

Finska pass låg prioritet

Till skillnad från vad som framkommit ur undersökningar med kvotflyktingar som kommit till Åland efter 2015 ansåg de utomnordiska invandrarna som tillfrågades 2014 inte att finskt medborgarskap var särskilt viktigt för dem. Drygt hälften tyckte att det var viktigt för dem, men de såg ändå nästan alla andra frågor som viktigare, såsom till exempel kunskap om den åländska kulturen och att få lära känna ålänningarna. Finskt medborgarskap värderades högst av thailändare och rumäner, egen bil värderades högst av letter. Minst viktigt bland alla var att ha en förening på sitt eget språk.

Den nya enkäten kommer inte att begränsa sig till utomnordiska, utan riktas till alla invandrargrupper på Åland, inklusive svenskar. Underlaget kommer därför att kunna bli cirka fyra och en halv gånger större, beroende på ifall finska inflyttare inkluderas. Landskapsregeringen och minister Fellman kommer att få vänta ända tills februari 2020 före ÅSUB levererar resultatet.

Enskild föredragning med Nina Fellman

På bilden: Minister Nina Fellman, foto: Landskapsregeringen