Drygt €4000 av skattebetalarnas pengar måste bankirföreningen Ålands Näringsliv betala tillbaka till landskapsregeringen och EU efter att bidragsfiffel upptäckts av granskande myndighets revisorer.
Beslutet att kräva tillbaka pengarna togs av Näringsavdelningens chef Susanne Strand, som motiverar sitt beslut med hänvisning till näringsstödslagen som ger rätt att kräva pengarna tillbaka, eftersom föreningen på väsentliga punkter lämnat felaktiga uppgifter i samband med sin ansökan.
Sensationella löften om 50 nya arbetsplatser
DOKUMENT
Föreningen, som drivs av bankirerna Peter Wiklöf och Anders Ekström, beviljades 2015 ett bidrag på svindlande €362 500 av Strand för ett projekt de kallade ”Välkommen in”, för att försöka förbättra kundservicen bland åländska handlare och krögare. I bidragskravet framförde Ekström sensationella löften om att charmkurserna skulle skapa 50 nya arbetsplatser på Åland, samt mer diffusa löften om att ”skapa fem krossektoriella nätverksgrupper”.
Bidragspengarna kanaliserades till att betala en saftig månadslön på €3300 till projektets ledare under 16 månader, samt €238 000 till inhyrda konsulter. Det var också med lönerna som föreningen hade fifflat för att olagligen försöka tillskansa sig bidragspengar.
– Ärendet föranleddes av att föreningen redovisat en del av arbetstagarens andel av pensionsavgifterna och arbetslöshetsförsäkringen, vilket upptäcktes av våra revisorer i samband med en granskning av en redovisning i projektet och då upptäcktes en kostnad om totalt 1372,80 euro. Revisorn rekommenderade avdelningen att se över samtliga redovisningar i projektet för att se att motsvarande inte förekom i andra redovisningar. Vilket nu genomförts och ytterligare kostnader om 2 587,52 euro konstaterades vara felaktigt redovisade av avdelningen. Därutöver hade granskande revisor en anmärkning gällande en mindre kostnad som var utanför godkänd projekttid samt en kostnad som inte bedömdes projektrelevant, skriver Susanne Strand i ett mail till Ålands Nyheter.
Strand berättar att det är väldigt sällsynt att godkända och utbetalda näringsstöd blir föremål för återkrav, men att det händer en eller ett par gånger om året.
Är detta första gången landskapsregeringen återkräver medel från Ålands Näringsliv?
– I fråga om föreningen Ålands Näringsliv skedde ett mindre återkrav 2018 gällande det projekt som föreningen bedriver med finansiering från europeiska regionala utvecklingsfonden ERUF. Återkravet rättades 2019 och totalt blev återkravet 580,75 euro vilket också baserade sig på felaktig redovisning av arbetstagarens andel av pensionskostnaderna och arbetslöshetsförsäkringen, skriver Strand.
Avslöjades tidigare med bidragsbluff
Ålands Näringsliv är en av ett flertal åländska föreningar som satt i system att mjölka samhället på maximala mängder bidrag. Ifjol kunde Ålands Nyheter rapportera hur föreningen avslöjades i en bidragsbluff för att försöka lägga beslag på €80 000 utav landskapsregeringens casinoinkomster. Föreningen krävde miljöbidrag till ett projekt de kallade ”Konkretisera hållbara och medvetna produktions- och konsumtionsmönster”. Det upptäcktes dock att föreningen redan beviljats €55 000 och €60 000 för två andra, identiska projekt, varav det ena inte hade redovisats och det andra skjutits upp.
Tvivelaktigt ”talkoarbete” redovisas som investering för att maximera bidrag
Föreningen utnyttjar också ett kryphål i reglerna kring EU-bidrag för att inte behöva lägga några som helst egna pengar i blöt. För att få bidragen måste varje mottagare också ordna privat finansiering, eftersom EU och LR som mest täcker 76% av ett projekts kostnad. Detta betyder att en stödtagare måste investera en större summa egna pengar ju större bidrag man söker. Kryphålet som Ålands Näringsliv och flera andra åländska föreningar utnyttjar är att istället redovisa eget talkoarbete som ”privat finansiering”, vilket de beräknar till ett värde på €15 per timme arbetad. För att maximera bidraget har föreningen därför påstått att hela 7700 timmars talkoarbete investerats i projektet.
Ålands Nyheters granskning visar att något talkoarbete inte skett, istället har föreningen redovisat allmänhetens deltagande i deras försäljningskurser som talkoarbete under 7700 timmar och på så vis hävdat en privat investering på €115 500. I landskapsregeringens regelverk kring stöd ur Europeiska Socialfonden står det att värdet av obetalt frivilligt arbete tydligt ska motiveras i ansökan, samt att värdet ska kunna uppskattas och revideras på ett oberoende sätt. Ålands Näringsliv har offentligt hävdat att 500 personer deltagit i projektets kurser.
Fokus på ovetenskaplig psykoanalys
Inom projektet har fokus lagts på att lära kursdeltagare att dela in människor i personlighetstyperna ”blå, grön, gul eller röd” enligt en metod från svenske författaren Thomas Erikson. Metoden har avfärdats fullständigt av psykologer, som menar att den inte är vetenskaplig över huvud taget.
Efterfrågar ännu mer skattepengar
Anders Ekström sitter med i övervakningskommittén för Ålands EU-program som representant för Ålands Näringsliv. Så sent som i maj i år efterfrågade han på kommitténs möte att landskapsregeringen skulle använda skattebetalarnas pengar som riskkapital inom strukturfondsprogrammet. Hans önskan gick inte att genomföra enligt Susanne Strand, som informerade att ett sådant förfarande skulle bryta mot lagen som den ser ut idag.
På bilden: Anders Ekström