Nya regler kan sätta stopp för Anders Wiklöfs missbruk av coronastöden

Logiverksamheten på Åland har det inte speciellt roligt just nu – och har inte haft det på länge. De statliga reserestriktionerna har drabbat den turistberoende branschen hårt och många gästgiverier har sjunkit ner i ett bidragsberoende.

Genom näringsminister Fredrik Karlström (M) har landskapsregeringen nu beslutat om ett extra stöd till bolag och enskilda näringsutövare inom branschen. Men de nya reglerna som följer med kan sätta käppar i hjulen för bankmogulen Anders Wiklöf, som genom att låna pengar av sig själv kunnat lura systemet och lyft hundratusentals euro i krisstöd till sina företag.

De som driver gästhem, hotell, stuguthyrning, pensionat eller Bed and Breakfast omfattas av tilläggsstöden och kan få ett direkt penningbidrag från skattebetalarna som motsvarar 20% extra av tidigare godkänt likviditetsstöd. För att få likviditetsstöden har företagarna varit tvungna att teckna banklån för sin likviditet

Även tilläggsstödet är utformat för att i första hand gynna de bankirer som är verksamma på Åland – och som redan har skördat rekordvinster tack vare Covid-19. Bankmogulen Anders Wiklöf har varit en av de flitigaste i att utnyttja stödsystemen och kanaliserat stora summor från de åländska skattebetalarna till sina egna investeringar genom att låna ut pengar från sin egen bank till sina företag och kunnat lyfta coronabidrag för detta.

I de nya villkoren för stöden kräver Karlström att de som tillför kapital till sin logiverksamhet måste bevisa att de först försökt gynna bankirerna genom att söka lån. Endast om de nekats banklån får de lov att tillföra kapital till sina företag genom att ta lån från andra kanaler eller sälja andelar i bolaget.

Andra krav – som gäller alla som söker stöd – är att visa att kunder kan boka via internet, uppvisning av marknadsföringen under de senaste tre åren, att verksamheten är långsiktigt hållbar, vad de gjort för att höja personalens kompetens under de senaste tre åren, hur de investerat och höjt standarden under de senaste tre åren och vad de kommer att göra i form av investeringar och marknadsföring under 2021.

Ett möjligt kryphål täpps också till i Karlströms beslut. Bolag som tidigare lyft likviditetsstöd måste bevisa att de faktiskt använt 100% av sina banklån för att beviljas tilläggsstödet.

Totalt avsätter landskapsregeringen €10 miljoner för dessa stöd. Det maximala bidraget en verksamhet kan få är €800 000 och då räknas alla andra former av coronabidrag in i totalen.

Fredrik Karlström säger till Ålands Nyheter att cirka 50 av företagen inom logi på Åland har blivit tvungna att söka landskapsregeringens likviditetsstöd. Detta motsvarar ungefär hälften av företagen inom branschen.

Varför måste sökande bevisa att de försökt få bankkredit för att LR ska godkänna stöd grundat på annan kapitalinsats till företaget?
– För att stödet bygger på en likviditetskalkyl som företaget gör med sin bank.  Får man inget lån, finns den andra möjligheten.

Stöd godkänns inte om en ägare tillför kapitalinsats från ett annat av sina bolag eller ett bolag där stödtagaren kan utöva ett betydande inflytande – gäller detta också ifall en stödtagare utövar ett betydande inflytande inom en bank eller annat kreditinstitut?
– Återigen, det gäller om man inte fått lån på sin bank för att man inte har tillräckligt med säkerhet, har nått sitt lånetak. Får man in en ny ägare som tror på bolaget finns möjligheten att söka stödet.

Godkänns försäljning av aktier eller andelar som kapitalinsats?
–Det skall alltså vara en annan person som gör insatsen.

Tidigare bidrag har betalats till bolag som ägs av individer som också äger och utövar ett betydande inflytande inom den bank som beviljat krediten. Kommer LR att återkräva dessa bidrag?
– Nej. Kan de uppvisa att de har lidit av krisen och har ett likviditetsbehov finns inte någon anledning till det.

Foto: Engin Akyurt