Skyddspolisen: Islamister fortfarande det största terrorhotet mot Finland

Antti Pelttari

Skyddspolisen har publicerat sin årsrapport för 2019, där det konstateras att islamsk terrorism fortsätter vara det största hotet mot Finland och Europa. Hotet kommer främst från terrororganisationerna Islamska staten, al-Qaida, samt deras bundsförvanter. Hotet mot Finland utgörs av personer som deltagit i kriget i Syrien och Irak, för att sedan resa till Europa. Islam var också motivet för den enda terrorattack som utförts av en utlänning i Finland, i Åbo 2017.

 

PKK har infiltrerat Finland

Finlands inre fiender i form av extremvänstern har under 2019 allierat sig med den kurdiska terrororganisationen PKK, som infiltrerat Finland och nu bedriver verksamhet i landet. Skyddspolisen skriver att finländare genom sitt samarbete med kurderna har rest till Syrien för att ansluta sig till väpnade organisationer. Kurder har också ordnat demonstrationer med störande uppträdande inom Finland. Radikala antifascister har stört extremhögerns manifestationer, men polisen har kunnat stoppa grupperna från att drabba samman.

Vänsterextrem brottslighet inom landet bestod av våldsamt motstånd mot poliser och skadegörelse, medan högerextrem brottslighet bestod av misshandel, olaga hot och hets mot folkgrupp. Nationalsocialistiska Nordiska motståndsrörelsen förbjöds tillfälligt för ett år sedan, men liknande verksamhet har fortsatt inom andra organisationer, såsom Kohti vapautta. Polisen registrerade inga våldsbrott utförda av NMR eller Kohti vapuatta under 2019.

 

Hotnivån oförändrad

Terrorhotet mot Finland ligger fortsatt på nivå 2 av 4 – samma nivå som efter terrorattacken i Åbo 2017. Den obehindrade rörligheten mellan krigszoner i Mellanöstern och Europa har ökat etableringen av terrornätverk och ökat förmågan och beredskapen till våldshandlingar. I synnerhet gäller detta islamsk terrorism, men också höger- och vänsterextremism.

Skyddspolisen skriver att hotet om högerextrem terrorism ökat i västvärlden, på grund av inspiration från tidigare attentat, motsättningarna i samhället och radikalisering online.

”Åren 2012–2016 reste tiotals män och kvinnor med barn från Finland till konfliktområdet i Syrien i syfte att ansluta sig till terrororganisationen ISIL eller för att leva i det kalifat som organisationen utropade och som senare kollapsade.”, skriver Skyddspolisen i sin rapport.

Mer än 5000 terrorister har rest från Europa för att ansluta sig till Islamska staten eller al-Qaida. De islamska terrornätverken beskrivs av Skyddspolisen som ”multietniska” och ”generationsöverskridande”. Äktenskap ingås inom nätverken och barn uppfostras till terrorister. Terrornätverken som infiltrerat Finland har internationella kontakter till västerländska och islamska länder.

”Det är barnen till dem som stöder terroristisk verksamhet, dvs. den kommande generationen, som väcker oro med avseende på hur den religiöst motiverade våldsbejakande extremismen i fram- tiden kommer att utvecklas. Barnen representerar för terrororganisationerna framtiden och ideologisk kontinuitet.”, skriver Skyddspolisen.

 

390 identifierade ”målpersoner”

Skyddspolisen varnar för ”betydande” terrorstödjande verksamhet som bedrivs i Finland. Bofasta och besökande individer och grupper med motivation och förmåga att genomföra terrorattentat har identifierats av Skyddspolisen. Totalt 390 personer har identifierats som ”målpersoner” för terrorbekämpning för närvarande.

Kostnaderna för skyddspolisen har ökat kraftigt under de senaste åren och budgeten har ökat från totalt €28 miljoner under 2016 till €51 miljoner under 2019.

 

Varnar för utländska investeringar

Årsrapporten berör också annan verksamhet än antiterrorism. Bland annat konstateras det att stater som bedriver aktivt spionage mot Finland riktar in sig på industrispionage mot områden där Finland har hög kompetens. Utländska investeringar i finsk infrastruktur pekas ut som ett hot mot den nationella säkerheten. Cyberspionage beskrivs som ”svårt att upptäcka” och Skyddspolisen manar till användning av systemloggar:

”Det tekniska underhållet av systemet är också av central betydelse både när det gäller att upptäcka spionage och när det gäller att bekämpa det. Det går inte att nog understryka vikten av kompletta logguppgifter.”, står det i rapporten.

Myndigheten hävdar att den åtnjuter ett stort förtroende från den finska civilbefolkningen. Enligt en enkät som utfördes under 2019, ska 87% av svarande ha ”stort” eller ”rätt stort” förtroende för Skyddspolisen.

På bilden: Skyddspolisens chef Antti Pelttari