Stort motstånd bland ålänningarna mot påtvingad invandring från Afghanistan

kabul afghanistan

Direkt efter att USA lämnade Afghanistan och Talibanerna tog makten i landet inledde åländska journalister och politiker en kampanj för att få afghanska invandrare till Åland. I media höjs i första hand argument över de stora bidragssummorna som kommunerna sägs kunna få av den finska staten för att föra in afghanerna till Åland, men aktivisterna försöker också driva igenom sin vilja med humanistiska argument och genom att skuldbelägga ålänningarna för oron i Afghanistan.

Trots detta har ett intensivt motstånd växt bland den åländska civilbefolkningen mot planerna. I insändare och sociala medier har många röster höjts mot att ta afghaner till Åland. Framför allt oroar sig motståndarna för att Åland ska drabbas av ett liknande öde som Sverige.

Enligt den ”inofficiella” förfrågan som skickats ut till de åländska kommunerna är det tjänstemannen Vilppu Palmberg från Trafikcentralen (NTM) som bett landskapsregeringen ta reda på om kommunerna vill ha flyktingar från Afghanistan och tjänstekvinnan Helena Flöjt-Josefsson (S) som i sin tur bett kommunerna att brådskande komma med besked.

Enligt samma förfrågan ska det röra sig om personer som arbetat för Finlands ambassad och arbetat för finsk militär i Afghanistan.

Hittills har politikerna i Lemlands och Kumlinges kommunstyrelse meddelat att de vill ha flyktingar från Afghanistan till sina kommuner.

Vårdö kommunstyrelse meddelar att kommunen är full och inte har plats för flyktingar, men att de ställer sig positiva till mottagandet. De andra åländska kommunerna har inte behandlat ärendet ännu.

 

”Det löser inga problem att överösa Europa med flyktingar”

Trots politikernas och tjänstemännens arbete i skymundan har ett starkt motstånd mot att ta in afghanerna redan väckts hos den åländska civilbefolkningen och hos flera aktiva högerpolitiker. Många av dem hänvisar till den kollaps som åländsk offentlig ekonomi nyligen genomgått under högerregeringen Thörnroos (C).

”Lyssna på folket! Så länge vi inte har råd att ta hand om våra egna … så har vi inte råd att ta in fler som behöver hjälp”, läser en insändare, som fortsätter: ”Det löser inga problem att överösa Europa med flyktingar, i slutändan flyttar det bara problemen hit.”

Genom den politiskt styrda invandringen till Finland från Mellanöstern har det hittills i huvudsak varit karlar som kommer, eftersom män ses som en bättre investering hos de människohandlare som driver flyktinginvandringen till Europa. Bland ålänningarna är det många som ifrågasätter varför inte kvinnor och barn ges prioritet.

”Borde det inte vara bäst att ta hit kvinnor och barn först? Det är ju dom som blir lidande. Talibanerna i Afghanistan tillåter inte kvinnor att bo själv. Om männen lämnar dom så blir dom ensamma. Så ta nu hit kvinnorna först om det nu ska in några fler flyktingar”, skriver en åländsk kvinna på sociala medier. ”Ta hand om våra egna först”, instämmer en annan kvinna.

”Åland behöver inte visa sig duktig och kräva att gå ta emot människor som fått asyl i landet”, skriver en man i en diskussion på sociala medier.

Flera debattörer ifrågasätter varför ingen av de som kräver att Åland tar in afghaner eller andra flyktingar själva erbjuder sig att hjälpa dem, till exempel genom att ge dem husrum.

 

Journalister vill ha flyktingar till Åland

Från vänsterhåll kommer mothuggen på sociala medier, men också i insändarspalter och i ledarsidor på bankiren Anders Wiklöfs tidningar Åland och Nya Åland.

”Ge plats åt afghanska flyktingar!” beordrar svenskan Linda Blix ålänningarna på ledarplats i tidningen Åland och fortsätter: ”Att vi inte skulle kunna hjälpa några enstaka kvinnor och deras barn att söka skydd i det här läget framstår som absurt”.

”Fördomar och ekonomiskt tänkande (som till exempel att ta emot afghanska flyktingar) hjälper inte för att få ner kriminaliteten. Värre problem är knarkflödet på Åland”, skriver Leije Portnoj, som titulerar sig ”judinna” i en insändare.

Toppar inom åländsk socialdemokrati engagerar sig också för att få flyktingar till Åland – såsom tidigare kommunminister Nina Fellman (S), som skriver: ”Vi på Åland hör till den absolut rikaste delen av världen. Vi har lyckats väl med integrationen av nyinflyttade” och ”Vad är vi på Åland om vi vänder ryggen åt de desperata, de rädda, de utsatta?”

Migrationsverket i Finland skriver att de ska ta in åtminstone 300 afghaner – på order av regeringen Sanna Marin (S). De ankomna behöver inte söka asyl, utan får genast fyra års uppehållstillstånd i landet. Efter det ska de få permanenta uppehållstillstånd. Vissa av dem har tidigare arbetat för den finska ambassaden, medan andra arbetat för EU och för militäralliansen NATO.

Foto: Utrikesministeriet