Debatten har gått het i lagtinget och fortsätter att gå het om huruvida Åland ska godkänna en viss paragraf i ett protokoll tillhörande FNs barnkonvention. Paragrafen handlar om att barnsoldater och andra minderåriga som deltagit i väpnade konflikter ska ges rätt till fysisk och psykisk rehabilitering på Åland. Paragrafen har godkänts både i Finland och i Sverige, men inte varit aktuell för Åland, som enligt internationella avtal är en demilitariserad region.
Ifjol lyftes däremot frågan av landskapsregeringen, som meddelade den finska staten att den ansåg att Åland skulle ha behörighet att besluta om saken. Ärendet behandlades i Finland och i oktober ifjol kom en framställning från president Sauli Niinistö, där han föreslog att Ålands lagting skulle ge sitt bifall till protokollet ifråga, något landskapsregeringen också ställt sig bakom.
Regeringsblocket och ansvarig minister Annette Holmberg-Jansson (M) har insisterat på att de som omfattas är barn, men även påstått att det kan röra sig om kvotflyktingar och sådana barn som har blivit offer för krig. Från oppositionen var lagtingsledamoten Simon Påvals (L) den förste att hävda att det skulle vara frågan om barn från terrororganisationen Islamska Staten (IS) som kommer att omfattas av protokollet. Politiskt är det endast oppositionspartiet Åländsk Demokrati som har motsatt sig förslaget, i parlamentet och ett flertal insändare.
Även på sociala medier har diskussionerna stundvis varit intensiva. Moderaternas tidigare partiledare Johan Ehn skrev bland annat ”Varför sku dom bo hos mig?” som svar på i fall han själv ville erbjuda tidigare barnsoldater en fristad. Hans partikollega Wille Valve har å sin sida insisterat på att protokollet inte kommer att påverka Åland alls – en tolkning som även Stellan Egeland (Obs) framfört både i lagtinget och i insändare.
Ålands Nyheter har ställt frågor till Eva Dalekant på UNICEF i Sverige, för att få klarhet i vem och vilka som omfattas av protokollet och paragrafen i fråga.
Det står att personer som deltagit i strider i strid mot protokollet ska ges bistånd för sin fysiska och psykiska rehabilitering. Gäller denna punkt enbart för de som är minderåriga för tillfället eller gäller den för alla som har varit soldater som minderåriga? Till exempel en 25-åring?
– Barnkonventionen omfattar barn upp till 18 år och från ett juridiskt perspektiv så omfattas alltså inte en 25-årig person som kommer till en konventionsstat. UNICEF arbetar dock aktivt med att integrera före detta barnsoldater i samhället genom programmet Disarmament, demobilisation, reintegration (DDR). DDR har som huvudfokus att förse före detta barnsoldater med skola, vård, boende och rådgivning för att underlätta övergången in i samhället. Fysisk och psykisk rehabilitering är en fundamental aspekt av programmet och UNICEF bistår alla individer som har varit barnsoldater med ett praktiskt och socialt säkerhetsnät.
Idag fortsatte debatten i lagtinget om frågan.