Vänsterregeringen försvarade tilläggsbudget i lagtinget

Lagtinget höll igår en stundvis intressant debatt kring regeringens och finansminister Mats Perämaas (L) förslag till första tilläggsbudget för 2018. Tilläggsbudgeten innehåller bland annat IT-kostnader för €550 000 och stöd till bidragsberoende bolag för drygt €500 000. Orsaken till de nya utgifterna är att landskapet fått tillskott i kassan bland annat i form av en €900 000 högre återbäring på lotteriskatten och en €1 200 000 högre skattegottgörelse från Finland. Totalt kommer landskapets förvaltning och åtaganden under 2018 att kosta cirka 365 miljoner euro, eller cirka €25 000 per arbetande ålänning.

 

Vägrade redovisa orsak till kostnadsökningar på 14 miljoner
Efter finansminister Perämaas presentation av budgetförslaget ställde Centerns ledamot Runar Karlsson frågan om hur det kunde komma sig att landskapets verksamhetskostnader ökat med drygt 14 miljoner euro från 2017 till 2018.
– Jag avhåller mig från att ge ett svar, sade minister Perämaa och bad om att återkomma med en förklaring i utskottet istället, med hänvisning till att han inte var förberedd på en sådan fråga.

 

Budgetpost för kommunsamordnare kritiserades
Oppositionen kritiserade en dunkelt formulerad budgetpost på €155 000, där regeringen bakat ihop kostnader för kommunreformsutredningar, kostnader för att anställa en kommunsamordnare, ett projekt för att aktivera unga ålänningar som samhällsmedborgare samt en annonskampanj för landskapsregeringens ”hållbarhetspolitik” i finska och svenska dagstidningar.

Centerns ledamot Harry Jansson kritiserade kostnadsposten på €113 000 för ytterligare kommunutredningar i tilläggsbudgeten och menade att den var direkt olaglig, då kommunerna inte hörts av landskapsregeringen i frågan. Perämaa var av motsatt åsikt och menade att utgiftsposten var helt lagenlig. Jansson fortsatte med att kräva att anslaget skulle tas bort ur budgeten.

 

Stöd på €500 000 till Optinova
I budgeten finns också ett extra tilläg på drygt €500 000 under rubriken ”näringslivets främjande”, som i klartext är frågan om en stödbetalning till bolaget Optinova, som de senaste 4 åren sålt produkter för 56,6 miljoner euro och gjort vinster på 5,4 miljoner euro.

Minister Perämaa gav starka antydningar, men ville inte nämna bolaget vid namn i sitt anförande, på grund av den tveksamma lagligheten i att inkludera stöd riktade till utvalda privata bolag i en budget, men andra lagtingsledamöter från regeringspartierna såväl som oppositionen var mindre blyga och nämnde Optinova vid namn utan bekymmer, däribland vicelantråd Camilla Gunell (S).

 

”Pinsam” reklamkampanj i utländska tidningar
Harry Jansson kritiserade även budgetens annonskampanj i utländska dagstidningar och menade att det var ”pinsamt” av regeringen att göra reklam för en hållbarhetspolitik som hittills saknat konkreta åtgärder.
– Sopa rent vid egen dörr först, innan ni går ut och bröstar upp er allt för mycket, uppmanade Jansson.

 

Kritiserade oppositionens utskick
Liberalernas ledamot Ingrid Johansson riktade kritik mot oppositionspartiernas utskick till kommuninvånarna i Sund inför folkomröstningen om kommunsammanslagningar och kallade informationen i utskicken för ”direkt felaktig”.
– Det utskicket som gjordes från Centern och Obundna är sanningen, kontrade Jansson.
Johansson fortsatte med att säga att oppositionen ” sätter grus i maskineriet” för kommunsammanslagningarna.

 

Ledamot ville inte höra svar på sina egna frågor
John Holmberg (L) anklagade Centern för att ha lämnat ett underskott på 20 miljoner euro vid maktskiftet 2015, något som roade Harry Jansson som istället hävdade att det var tack vare Centerns politik som landskapet åtnjöt en skattegottgörelse och över huvud taget kunnat uppvisa ett överskott. Jansson tvingades också be om Holmbergs uppmärksamhet, då liberalen föredrog att konversera med en kollega medan Jansson svarade på hans frågor.

 

Kommunstrukturen huvudsakligt ämne i debatten
Kommunminister Nina Fellman (S) tog också till orda i debatten.
– Harry Jansson vet inte alls vad han pratar om. Han vill att kommunerna på Åland ska bli tomma bon där inget annat finns kvar än en gammal maktstruktur som kostar pengar.

Fellman avslöjade också att annonskampanjen i utländska tidningar för regeringens politik kommer att kosta skattebetalarna €7000.
– Varför i jösse namn kan man inte skriva det då? undrade Harry Jansson och fortsatte med att anklaga Fellmans retorik kring kommunsammanslagningarna för ett ”enormt förakt för det kommunala frivilligarbete som lagts ner genom decennier”.

Fellman tillbakavisade kritiken mot regeringens dunkelhet i fråga om annonskampanjen och berättade för Jansson att han bara hade behövt fråga henne ifall han ville veta vad den skulle kosta.
– Det är meningen att inte bara vi i den här salen, utan även en vanlig ålänning ska kunna läsa landskapsregeringens förslag och förstå vad som menas, det handlar om enkla formuleringskonster, svarade Jansson.

Annonskampanjen hyllades å andra sidan av Ingrid Johansson (L), som sade att den var ett ”genialiskt” drag för att locka inflyttning till Åland av bland andra ”de trendigaste barnfamiljerna”.
     – Jag tycker det är riktigt smart, avslutade Johansson. Minister Fellman tackade för berömmet från lagtingskollegan.

 

Vicelantrådet krävde tacksamhet av oppositionen
Även vicelantråd Camilla Gunell (S) gav replik till Jannson.
– Jag blir nästan ledsen! Det låter som ett ledarskap för en öststat i sönderfall när Harry Jansson talar. Varje ärlig politiker på Åland vet att Åland behöver en kommunreform. Var lite tacksamma att vi gör det här hårda, svåra arbetet i den här regeringen!

Jansson svarade att vicelantråd Gunell kunde hitta personer som ligger närmare öststatsideologi i sin egen lagtingsgrupp.

– Vi är ytterst demokratiska i regeringen, det vi bevittnar nu är hur Centern faller sönder som en gammal öststat. Det är sorgligt!, fortsatte Gunell. Jansson svarade att det var det roligaste han hört på länge i lagtingssalen.

 

Axel Jonsson lyfte konsekvenser av finsk vårdreform
Ålands Framtids partiledare Axel Jonsson påtalade att de kommande vårdreformerna i Finland innebär att ålänningarna kommer att gå miste om ungefär en miljon euro i ersättningar för privat hälso- och sjukvård. Jonsson nämnde även kostnaderna på över 12 miljoner euro för kommunsammanslagningarna och kritiserade regeringen för att inte ha presenterat några ekonomiska kalkyler eller vinster från dessa.
– Projektet som från början skulle ha sparat pengar ser nu ut att kosta ålänningarna miljoner, utan att visa på några tydliga fördelar i övrigt.

John Holmberg kallade oppositionens motstånd mot regeringens politik för ”fake news och skräckpropaganda utav Guds nåde”, men Jonsson betackade sig för den sortens retorik och kallade istället regeringens kommunreform för ”ett socialistiskt projekt”. 

 

Fellman vägrade redogöra för anklagelser mot de åländska kommunerna
Kommunminister Fellman tog också upp diskussionen med Axel Jonsson.
– Alla ålänningar har inte lika rättigheter idag, det finns stora, omotiverade olikheter idag i servicenivåerna mellan kommunerna.

– Kan minister Fellman här för mig räkna upp på vilka områden kommuninvånarna, enligt lag, inte får sina rättigheter tillgodosedda?, frågade Jonsson.

– Det finns ett flertal områden där kommunerna inte uppfyller de krav som lagen ställer, på handikappservice, på Fixtjänst, på olika typer av service som man har rätt till, svarade Fellman, men fortsatte med att hon inte tänkte ge något exempel på vilka kommuner hon syftar till.

Jonsson såg det som märkligt att Fellman vägrade redogöra för grunderna till sina resonemang.

 

Vicelantrådet berömde bidragsivriga företag
Vicelantråd Gunell höll ett anförande där hon påstod att det åländska näringslivet ”ivrigt hejat på kommunreformen” och berömde åländska företag för deras stora intresse i att ta emot bidragspengar.
– Glädjerikt nog så är det många företag på Åland som investerar och som gärna vill komma i åtnjutande av de här medlen.

Även vicelantrådet framförde åsikten att motståndet mot regeringens kommunreformer är att avfärda som propaganda.
– Det är illa om man i kommunerna väljer att tro på den propaganda som oppositionen för fram.

I Perämaas tilläggsbudget finns också €23 000 i anslag för att betala för en resa för landskapsregeringens ministrar till den så kallade Almedalsveckan för att fraternisera med svenska politiker. Något som hyllades av Gunell, som beskrev det som en satsning för åländsk turism.
– Åland stärker sin attraktionskraft genom att åter profilera sig i Almedalen, anförde Gunell i lagtinget.

 

”Åland är främst i världen i hållbarhet”
Gunell fortsatte med att berömma regeringens planerade annonskampanj i utländska tidningar och framförde att Åland tack vare vänsterregeringen var det område som låg längst i framkant i ”hållbarhetsfrågor” i hela världen.
– Man blir ju aldrig profet på egen ort, konstaterade Gunell ödmjukt, men däremot ser man det här utifrån. Jag föreläser i Bryssel här i maj, på ett sådant här Green Budget Europe-evenemang.
– Jag tror att dagens människor vill flytta och bo på en plats där man kan somna med gott samvete på natten för att man inte har slösat jordens resurser redan i maj eller i juni.

 

Centern motsatte sig propagandaanklagelser
Centerns partiledare Veronica Törnroos betackade sig från Gunells påståenden om propaganda från oppositionen, hänvisade till att kommunsammanslagningarna röstats ned i de flesta kommuner som ordnat folkomröstningar och menade att det inte funnits någon information i oppositionens kampanjer som varit felaktig. Gunell höll dock fast vid sin åsikt.
– Ja, för mig är det ingen stor sak att ens säga att det är propaganda som Veronica Törnroos och centern håller på med. Här hotar man med socialistspöken och en demonisering av minister Fellmans person som jag aldrig har sett maken till genom tiderna.

 

Tvist om näringslivets inställning till regeringens reform
Obunden Samlings ledamot Lars Häggblom tillbakavisade Gunells påståenden om att kommunreformen skulle vara önskad av näringslivet.
– Jag umgås med ganska många företagare och de har aldrig nämnt något ord till mig om att kommunreformerna skulle ha någon betydelse för dem.

Som svar till Häggblom hänvisade Gunell till ett uttalande i åländsk press från bankiren Anders Ekström, VD för den regeringsfinansierade föreningen Ålands Näringsliv, som tidigare i år avslöjades med en bidragsbluff på €80 000.

 

Moderat bjöd in till samarbete
Moderaternas lagtingsledamot Johan Ehn gav ett anförande där han till viss del distanserade sig från landskapsregeringens förslag och försökte dämpa osämjan genom att bjuda in till samtal och samarbete mellan vänsterblocket och oppositionen i fråga om kommunreformerna.
– Mina öron är öppna och jag kommer att göra allt vad jag kan för att se till att vi samlar bredast möjliga lösningar.

Veronica Törnroos tackade den moderata ledamoten för den ”resonerande stämman” och välkomnade diskussioner med regeringen och i synnerhet Moderaterna.

Ehns utsträckta hand till oppositionen sågs dock inte på med blida ögon av liberalernas ledamot John Holmberg, som bad Ehn att istället ge sina kommentarer kring vad Holmberg kallade oppositionens ”oroväckande faktaresistens”.
– Hur ser ledamot Ehn på problematiken med att oppositionen vägrar att se till framtiden och istället bara tittar i nuet? fortsatte Holmberg.

– Det är inte ens fel när två träter, konstaterade Ehn.

Lagtinget beslöt att tilläggsbudgeten går vidare till behandling av Finans- och näringsutskottet.