Insändare: Åland måste fokusera på ekonomisk rehabilitering

vikt

I tilläggsbudgeten, som även ska ligga till grund för budgeten 2021, skrev vi om ett finansieringsglapp om cirka €30 miljoner och skrev: ”Utskottet är enigt i fråga om att landskapsregeringen i sitt förslag till budget för 2021 behöver redogöra för hur man avser hantera de ekonomiska utmaningarna på såväl kort som lång sikt…”

Vi skrev också att ”Utskottet anser att landskapsregeringen bör fokusera på att sänka arbetslösheten och höja BNP till samma nivå, som före pandemin, inom en rimlig tidsperiod.”

Åland har alltså tre problem: Ett finansieringsglapp om 30 miljoner, en historiskt hög arbetslöshet och ett historiskt ras i BNP. Ett ”spännande läge” för en finansminister.

Och så får vi ett nytt ekonomiskt system 2021, då en stor del av skatteavräkningen är våra egna verkliga debiterade skatter. Vi har större möjlighet att påverka, men det ställer detta större krav på den ekonomiska politiken och på våra prognoser.

Nu ger Ålands Statistik- och Utredningsbyrå arbetslöshetssiffror två gånger per månad, och två konjunkturprognoser per år, men det görs ännu inte prognoser över skatteavräkningen. Ålands ekonomi avviker väsentligt från Finland, så de är viktigt att Åland gör egna prognoser. ÅSUB bör komma med detta verktyg snarast möjligt – mycket viktigt för finansministern.

Vissa ställer allt hårdare krav på budgetunderskottet. Även vi från Åländsk Demokrati anser att det är en självklarhet att ha en budget i balans och det fanns i vårt första partiprogram, men då hade vi ingen pandemi. Nu ligger Åland på akuten. Läget ser ut att vara under kontroll, men även om man hade en operation inplanerad, så passar man inte på bara för att patienten råkar befinna sig på sjukhuset. Det som var bra för ett år sedan, eller fem år sedan, är inte optimalt just nu. Man ska inte utföra inplanerade operarationer på akuten.

I Vihriälä-rapporten, som riksregeringen tog fram föreslogs tre faser:

1. Att minimera skadeverkningarna.

2. Att stimulera ekonomin för att uppnå en snabb återhämtning.

3. En åtstramning och troligen skattehöjningar för att betala nya lån.

Enligt ÅDs mening måste vi nu fokusera på rehabiliteringen, vilket inom ekonomin innebär fokus på att sänka arbetslösheten och återhämtning av ekonomin.  Detta med en stram kontroll av de normala verksamhetskostnaderna. De kan fortsätta med samma osthyvel, det vill säga att skära ett belopp som motsvarande personalkostnader för två eller tre veckors avlöning, men det behöver ju inte vara personalkostnader.

Nu har BNP per capita rasat med 25 procent på Åland. Nu måste vi vänta på att den återfått sin tidigare storlek.

Med utökade skolningsprogram, sysselsättningsåtgärder, olika stöd, tidigareläggning av projekt, mindre och snabba projekt så kommer arbetslösheten stegvis att minska och BNP kommer att öka. Det är en så kallad utmaning som kostar!

Euro-länderna ökar sin skuldsättning med 15 procent av BNP i år. Ålands underskott är cirka ca 6 procent. I Finland halveras underskottet 2021.

Och på Åland? Vi får en ”puckel” i intäkterna vid övergången till nytt skattesystem, kanske 20 miljoner. Det kunde då innebära ett underskott på 42 miljoner minus ”puckeln”. Kanske ett underskott på 20 miljoner. Men arbetslösheten har ökat trefalt och BNP-raset är tre gånger större än i Finland, så vi från ÅD är ändå mentalt förberedda på att lånen utökas med 40 miljoner nästa år – För Ålands bästa – men att vi kanske bara använder 40 miljoner av lånefullmakten. Vi har dock fördelen av att vi går in i krisen utan lån. Men det blir värre ännu innan det blir bättre.

Stephan Toivonen 

Åländsk Demokrati 

Medlem i finans- och näringsutskottet 

Lämna ett svar