Insändare: Bara åsiktspluraliteten leder samhällen framåt

Dagens ideologi är mångfald, jämställdhet och jämlikhet. Detta mantra ska genomsyra alla områden i samhället. Verkligen alla? Hur ser det till exempel ut inom medier och människornas olika åsikter? Vi lever i ett modernt samhälle och vi betraktar oss som upplysta och fri tänkande människor men vi simmar ändå med i strömmen. Hur ser det egentligen ut nu, då vi måste förhålla oss till en pandemi vi aldrig upplevt tidigare då den högst antagligen kommer att påverka våra allas framtid i olika grad?

Det jag ser är att vi reagerar mycket emotionellt och det är okej. Men det kan bli ett problem när det uppstår en obalans mellan känslorna och rationellt tänkande. Det är det jag tror som händer nu i samband med krisen vi lever i. Låt mig ge ett exempel: Det råder en samhällsenlig konsensus att vi accepterar i en viss grad att det dör människor i trafiken. Vi gör våra bilar och infrastruktur säkrare men vi vet att vi ändå inte kan sänka siffran dödsoffer ner till noll. Vill vi uppnå detta skulle vi då kanske införa en hastighetsbegränsning på trettio till och med på motorvägarna. Men vi vet också att detta inte kan fungera då våra samhällen antagligen kommer att kollapsa.

Så vi måste komma bort från illusionen att vi kan skydda människor till hundra procent även när det gäller corona och acceptera att det finns människor som även lider av andra rädslor och farhågor än själva beträffande viruset. Det handlar om rädslan att förlora arbetsplatsen, psykisk ohälsa, för vaccinet, rädslan för förlorad frihet eller demokrati. Alla dessa rädslor har sina berättigande då ett förlorat människoliv, en förstörd försörjningsbas, ett skadat näringsliv och samhällsekonomi eller tappade grundläggande rättigheter kan ha stora konsekvenser för individen och hela samhället. Inget lidande är mindre värt än det andra och vi måste lösa detta etiska problem

Tyvärr visar dagens anda i motsatt riktning. Det tillåts bara en sorts rädsla i åsiktskorridoren. Och det är rädslan för viruset och döden. Rapporteringen av offentliga medier leder till att marknadsandelar av alternativa medier ökar då allt fler människor tappar förtroendet för public service och söker svar på frågor till exempel angående vaccinens biverkningar och dödsfall, PCR-testens tillförlitlighet och statistik över virusets farlighet via de istället. Och ja, inte alla alternativa medier är konspiratoriska och oseriösa. Tyvärr blir sådana kanaler allt oftare offer för censur, repressalier och nedstängningar.

Det vi behöver är en offentlig diskurs. Bara åsiktspluraliteten leder samhällen framåt. En medial monokultur är däremot kontraproduktiv och ökar polariteten inom samhället och slutar i diktatur.

Att utsätta människor som kritiserar åtgärderna, inte vill ta vaccinet eller drar andra slutsatser om det som nu försiggår än kanske majoriteten för moraliskt och socialt grupptryck är lika farligt som att förlöjliga de som tar restriktionerna på allvar och vill ta vaccinet.

Jag har en känsla att vi efter krisen har mycket att förlåta varandra.

Tack för ordet
René Janetzko

Lämna ett svar