Insändare: Elbilspolitiken – ett ineffektiv verktyg!

Bil med gasbytta

På nätet fanns en annons med rubriken ”Ge dina skor ett långt liv” med tips om hur man hittar en lokal skomakare. Det skulle vara bra för miljön och plånboken. Det fanns också annonser om cyklar. I annonserna fanns texten: ”Ålands landskapsregering”. 

Samma regering, som än en gång ger medel till laddstationer för elbilar. Vart tog miljötänket vägen? Gäller det bara skor och cyklar men inte bilar?

Istället har Simon Holmström (HI) agerat i Nordiska Rådet för ett slutdatum för fossilbilar. Ett gigantiskt slöseri. Vi har 31.000 fossilfordon. Redan €10 000 styck ger 300 miljoner euro. Det är nog mer än värdet på alla skor och cyklar på Åland.

Målet i energi- och klimatstrategin var att halvera fossilutsläppet från bilar från 2005 till 2030. Hur har det gått med elbilspolitiken?

2015 fanns 28.025 fossilfordon (bilar, lastbilar och skåpbilar). Idag finns det 31.182. En ökning med 3.157. Elbilarna har ökat från 13 till 151. Det finns även 15 gasbilar men ingen gasstation.

2005 fanns 19.544 fossilfordon och halveringsmålet svar 9.777 fordon år 2030. De har nu istället ökat med 59 procent och borde nu minska med 21.410 till 2030, alltså 2400 per år. Dessutom ökar antalet fordon med 600 per år, så det blir 3000 per år.

 

”Regeringen satsar på laddstationer och mer laddstationer. Trots detta köps det varje år fler fossilbilar än vad det finns rena elbilar och antalet fossilbilar har ökat med 3.000 bilar med denna politik” 

 

Detta kan ske om vi säljer bort 3000 fossilfordon per år och köper elfordon. Hur rimligt är det? Alternativet är att vi konverterar en del fossilbilar till gasbilar.

Vi vet ju att produktionen av elbilar inte är problemfri. Vi vet numera under vilka förhållanden de arbetar i Kongo, som har de största fyndigheterna av kobolt.  Där finns även ett utbrett barnarbete. Tillverkarna försöker ta sitt ansvar, men det är omöjligt att veta om de som plockat stenen fått någon lön, eller ens lever ännu. Men detta är inget problem för Annette Holmberg-Jansson (MSÅ), vår hälsominister.

 

Den andra viktiga metallen är litium, som finns i Bolivia. Bilder visar hur miljön tar skada, men inte heller detta faller inom ansvarsområdet för vår miljöminister Alfons Röblom (HI), som fortsättningsvis enbart satsar på  laddningsstationer.

Regeringen satsar på laddstationer och mer laddstationer. Trots detta köps det varje år fler fossilbilar än vad det finns rena elbilar och antalet fossilbilar har ökat med 3.000 bilar med denna politik.

Med en dåres envishet har jag försökt lägga fram ett komplement. Precis som vi kan gå till skomakaren med våra skor för att förlänga deras livsländ för miljön och för plånboken, så kunde vi gå till verkstaden och konvertera vår bil till gasdrift. Bra för miljön, och bra för vår plånbok.

De förhatliga koldioxidutsläppen minskar med två tredjedelar och många andra utsläpp till ett minimum. Det handlar om ren förbränning.

Främst för de fordon, som används mest. Men det kan också finnas intresse bland de, som vårdar sina gamla bilar.

Av dessa orsaker så föreslår vi från Åländsk Demokrati i budgeten för 2021 dels ett stöd för konvertering av fossilfordon och dels ett stöd till gasstationer.  Förslaget är en subvention om 1.500 euro per konvertering. I Finland har man haft ett stöd i flera år redan.

Med hjälp av dessa åtgärder kanske vi kunde minska antalet fossilfordon med några tusen istället för att som nu öka dem med 500 per år. Det är bra för miljön och för plånboken. Precis som när det gäller skor och cyklar.

Kanske inte miljöministern hinner byta politik nu, men det finns en ny chans när nästa tilläggsbudget kommer i vår.

 

Stephan Toivonen 

Åländsk Demokrati 

Medlem i finans- och näringsutskottet