Insändare: Från lökstöd till skattegränsstöd

lök, lökar

År 2021 ville regeringen Thörnroos (C) införa ett transportstöd för export om €500 000 för att öka sysselsättningen.

Exportindustrin på Åland har stagnerat och ett transportstöd är ett bra verktyg.

Men näringsminister Fredrik Karlström (M) slirade sedan i diket då stödet begränsades till livsmedelsföretag. Det kändes som en sunkig 1900-talspolitik där man stöder kärnväljarna från det största partiet i en regering och han borde degraderas till jordbruksminister.

Motiveringen till stödet var att man skall satsa på det hjul som snurrar. Men om bilen Åland kört i diket borde man väl sätta på fyrhjulsdrift och låta tusen blommor blomma?

Argumenten är många för att transportstödet borde gälla all export.

Regeringen gjorde ingen analys av effekterna på sysselsättningen av ett transportstöd, men Ålands Statistik- och Utredningsbyrå (ÅSUB) gjorde en analys 1999. Det gällde då att avskaffa ett generellt transportstöd. Enligt ÅSUB skulle ett slopande av stödet riskera att minska sysselsättningen direkt med 100 personer och indirekt med 450 personer. I dagens läge skulle alltså införandet av ett generellt transportstöd alltså kunna skapa 450 arbetsplatser. Och vi vet alla hur Ålands BNP går sin kräftgång.

Nu har skattegränsproblemen än en gång bubblat upp och resten av oppositionen, det vill säga S-Libbarna har naturligtvis i ren populistisk anda, med John Holmberg (L) i spetsen, lämnat in ett spörsmål i frågan. Under den förra mandatperioden satt båda partierna i regeringen. Varför löste de inte då problemen en gång för alla?! S-Lib borde också ha lärt sig från förra mandatperioden att Åländsk Demokrati måste vara med för att ett spörsmål skall kunna besegra regeringen.

Det har igen tillsatts nya arbetsgrupper för att lösa problemen kring skattegränsen. Resultaten brukar tyvärr utebli. Det skulle även tillsättas någon kontaktperson som skulle kunna hjälpa företagarna med alla sina deklarationer. En sådan borde väl alltid finnas för Tullens nya system? Men småföretagarna måste ändå själva göra sina deklarationer.

Regeringen borde alltså genast bredda lökstödet till ett generellt transportstöd, med nya möjligheter.

Transportstödet kunde utformas så att det inte bara ger stöd till den fysiska transporten utan även till den tekniska ”transporten” kring skattegränsen, det vill säga skattegränshanteringen. Då kunde en schablonmässig kostnad för skattegränshanteringen räknas in och stödas.

Vi från Åländsk Demokrati har aldrig haft ansvaret för eller kunnat påverka skattegränshanteringen. Personligen engagerade jag mig för skattegränsfrågan redan innan skattegränsen kom genom att leda en namninsamling för en folkomröstning om skattegränsen. Det var för att på så sätt kunna legitimera den. Inte för att stoppa.

Vi från Åländsk Demokrati har alltid försökt stöda småföretagen och lyfta fram deras problem. Vi tror att det är bättre att försöka hitta lösningar på något som vi själva kan påverka, än att försöka finna lösningar tillsammans med Finland.

Detta hade varit ett ämne för flera budgetmotioner i anslutning till budget 2022. Tyvärr kan ingen från Åländsk Demokrati nu lämna in någon motion, men jag vet att även Johan Lindström (ÅD) brinner för småföretagarna och jag är förvissad om att han kommer att lyfta frågan så snart han träder in i Lagtinget.

Med ett generellt och bredare transportstöd kunde Fredrik Karlström (M) återta sin position som kreativ näringsminister och utforma ett nytt transportstöd för 2020-talet i stället för att backa in i framtiden med ett sunkigt 1900-tals stöd.

Stephan Toivonen

Åländsk Demokrati

Lämna ett svar