Insändare: Köp indexfonder och spara 50 miljoner i Pensionsfonden

Börs

Mitt förslag var att vi inte skulle gå till banken för att ta ett Coronalån utan vända oss till Ålands pensionsfond, i enlighet med lagen. Här visar jag brister i verksamhetsberättelsen och ger förbättringsförslag för förvaltningen för fonden. Vi kunde tjäna in Coronalånet på femtio miljoner.

Ålands pensionsskuld är 772 miljoner. Fondens värde är 400 miljoner. Avsikten med fonden är att utjämna landskapets lagstadgade pensionsutgifter. Senaste år var avkastningen för aktierna -11,8% och för ränteplaceringarna -2,3%.

Ett problem är bristande transparens. Pensionsfonden har regler för hur stor andel ett tillgångsslag per land/område bör ha och vi vilket jämförindex som skall användas. Vi kan se hur tillgångsslagen fördelar sig i fonden, men ingenstans hur värdet har utvecklats under året och inte någon jämförelse med dessa index. Detta är ju grunden vid en presentation av fonder och dess utveckling.

Stephan Toivonen vill ruska om pensionsfondens investeringar

Nu är det som att säga att det är 15 grader varmt. Var? Vilken årstid? Vilken tid på dygnet? 15 grader säger ingenting liksom att aktiernas avkastning är -11,2%.

Vidare redovisas enbart vinst/förlust på sålda tillgångar, men inte hur marknadsvärdet har förändrats under året.

Tillgångsslagen presenteras i bokstavsordning och inte enligt marknad.

De anger anskaffningspris och marknadsvärde, och förändringen för tillgångarna, men inte när de köptes eller förändring under året.

Pensionsfonden innehar 400 miljoner, men presenteras aldrig för lagtinget.

Men det största problemet är de kostnaderna för förvaltningen. Den har löner om 108 tusen euro och externa förvaltare för 183 tusen euro/år. De har fått en återbörd av förvaltningsprovisoner om 1,2 miljoner. Med en rabatt på 50% så är de 1,2 miljoner. Kostnaderna är då 1,6 miljoner per år; inklusive en ersättning om 5724 euro till styrelsen.

Fonden har en förvaltare, som anlitar kapitalförvaltare, som köper aktiva fonder med höga avgifter med egna förvaltare. Måste vi ha dessa kostnader? Får vi ett mervärde? Mitt svar är nej! Men vi vet inte då de inte redovisar för avkastning per tillgångsslag jämfört med indexet. Men hade det gått bra, så hade de nog berättat om det.

Får man en bättre avkastning med förvaltare? Svaret är oftast nej. Det kan lyckas för enstaka fonder, enstaka år, men inte i det långa loppet. Det är den tråkiga sanningen. Ifjol såg jag se en analys av i alla fonder med finska aktier och ingen gick bättre än index.

Men det finns indexfonder med årskostnaderna om 0,25% år medan aktiva fonder kan kosta 5%.

Mot bakgrund av kunskapsläget på området är denna fyrdubbla fondförvaltning bortkastade pengar. Medlen borde placeras i indexfonder.

I styrelsen är sedan finansministern ordförande med tre personer från facket och tre från regeringssidan. Man motiverar med att det är ”fackets pengar”. Men pensionerna är garanterade i lag så ju sämre fonden går, desto mer måste tas via budgeten. Så borde fonden ha en parlamentarisk sammansättning.

Styrelsen skulle fastställa fördelningen av tillgångsslagen och en deltidstjänsteman köper indexfonder enligt detta. Ingen handel. Och i verksamhetsberättelsen ser vi att fonderna utvecklas som jämförindexet.

Fonden sparar 1,6 miljoner per år eller 16 miljoner på tio år eller 50 miljoner under sin livstid. Så stort blir kanske Coronalånet, som kanske tas från pensionsfonden.

Därför vill jag att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att skyndsamt på ett parlamentariskt sätt effektivisera förvaltningen av pensionsfonden.

Stephan Toivonen
Åländsk Demokrati