Insändare: När blev Hållbarhetsrådet ett klimatråd?

Fartyg ship cargo hamn

År 2013 antogs under Camilla Gunells (S) regering ”Omställning Åland, strategisk planering för en hållbar framtid 2013-2051”. Senare kom pamfletten: ”Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland”. Där nämns ”klimat” två gånger.

2022 presenterar Hållbarhetsrådets sekreterare Micke Larsson under rubriken ”Klimatneutralt Åland senast 2035” de fyra delmål som ”Skall uppnås senast 2030”: 

  1. 80 procent lägre växthusgasutsläpp..
  2. 50 procent lägre växthusgasutsläpp från vägtrafiken…
  3. 100 procent av elanvändningen från fossilfria energikällor
  4. Ingen fossil uppvärmning av byggnader.

När blev Hållbarhetsrådet ett klimatråd?

”Hållbarhetsrådets” ordförande, lantrådet Veronica Thörnroos (C), hävdar att vindkraften i Eckerö är ett jättesteg för Åland när det gäller förnyelsebar energi. Vi får se. Nu exporteras ¾ av vind-elen. Exportandelen ökar antagligen då volymen ökas. Inte är var och varannan bil i Nystad en miljöbil heller, trots bilfabriken spottar ut hundratusen miljöbilar varje år.

Under rubriken Varför vill man inte ta på sig sjöfartens klimatpåverkan? kommenterar Åke Gustavsson det faktum att ”hållbarhetsrådet” exkluderar sjöfarten. Även ”konsumtionsbaserade utsläpp”, det vill säga för utsläpp som skett på annat håll är exkluderat. Detta trots att, eller kanske just för att, rådet har representanter både för den åländska sjöfarten och minuthandeln. Gustavsson skriver att ”Vikinglinjen gör så gott de kan”, men de bytte till diesel så snart gasen blev dyr. Så var det med den ”hållbarheten”.

Att sätta mål för andra är alltid lättare. ”Not in my backyard”, brukar man visst säga.

”Klimatrådet” saknar dessutom parlamentarisk förankring idag. Åländsk Demokrati har aldrig sagt sitt ”ja”. Ser vi till dagens Lagting, så är det fem som ens kunnat ge sin röst för ”hållbarhets”-agendan.

”Klimatrådets” sekreterare Micke Larsson säger även ”att världens uppvärmning måste begränsas till en och en halv grad”. Vad innebär uppvärmning med en grad? Det är som att flytta 100 km söderut. För Åland innebär 1,5 grader att vi får Stockholms klimat.

Den som bekantat sig lite med klimathistoria vet att det varit varmare och kallare förr. På 1100-talet koloniserades Grönland. Kyrkoruinerna finns ännu kvar. På 1600-talet frös Themsen regelbundet vilket kan ses på konstmuseer. Ännu på 1850-talet hade vi en hungersnöd i Finland på grund av den korta och kalla sommaren.

Vill vi ha frost i juli?

Temperaturförändringarna är till största delen naturliga och en del forskare tror att vi är på väg mot en ny istid.

Dan Jansén skriver under rubriken ”Varför ignorerar Åland Parisavtalet” om landskapets pensionsfond om 400 miljoner euro. Man får lätt en känsla av att han skulle vilja nalla dessa pengar för att satsa på ”klimatet”. Hållbart Initiativ ville visst låna 300 miljoner euro inför valet senast.

Men om vi satsar 300 miljoner euro på att göra skärgårdsflottan koldioxidneutral, så märks det tyvärr bara i vår egen kassa och på våra lån.

Vi skall inte kasta våra skattepengar i sjön!

Jansén anser även att riksdagsmannen borde klimatkompensera sina resor. Ja, vissa gillar avlatspengar. Bra för samvetet kanske, men inte bra för plånboken. Och knappast för klimatet heller …

Även om vi skulle kunna påverka klimatet, så ökar utsläppen i Indien och Kina med en fart som är svår att greppa. Det sägs att om Sverige skulle bli koldioxidfritt på en natt, så tar det en vecka innan utsläppen i Kina tar igen tappet. Hur många minuter det tar innan Ålands eventuella stopp skulle ta får någon annan räkna ut.

Vi måste hålla i skattepengarna!

Johan Lindström 

Stephan Toivonen 

Åländsk Demokrati