Ledare: Att fixa Ålandstrafiken ska inte kosta €100 000

Landskapsregeringen föreslår i sin budget för 2019 att €100 000 ska vigas till digitaliseringskommissionens arbete och €50 000 för att ordna en idétävling för att utveckla Ålandstrafikens tjänster. Att utveckla bokningssystem och tjänsterna i Ålandstrafiken är något som verkligen behövs, då Ålandstrafiken idag ligger flera år efter i utvecklingen. 

Vad som däremot inte behövs är att kasta bort €50 000 – €100 000 av skattebetalarnas pengar till en idétävling, när Ålandstrafiken redan har en chef som lyfter lön och borde ha tagit tag i sakerna för länge sedan.

Sist digitaliseringskommissionen ordnade en idétävling för IT-lösningar slutade det med att IT-minister Tony Asumaa (L) lät €20 000 av skattebetalarnas pengar slinka rakt ner i fickan på digitaliseringsrådets medlem Anders Ingves och något resultat från själva tävlingen har fortfarande inte redovisats.

Att göra ordentliga förbättringar av Ålandstrafikens tjänster skulle gå snabbt och mycket billigare – bara man vill. Färdiga lösningar finns redan, skapade av företag med stor erfarenhet i kollektivtrafik. Här nedan följer några förslag på förbättringar som kunde göras på en gång och sammanlagt kostar under €10 000.

 

1. Integrering med karttjänster

Ålandstrafiken ligger 10 år efter i utvecklingen här. Kartprogram som Google Maps på en smarttelefon är en fantastisk hjälp för resenären, som bara väljer vart hon ska åka och när och direkt får sin rutt planerad, med samtliga kollektiva färdmedel, oavsett om det är bussar, tunnelbana eller färjor. Tekniken har på riktigt revolutionerat resandet och turismen och det enda som krävs är att bolaget som driver kollektivtrafiken delar med sig av sina tidtabeller, rutter och priser till kartbolagen. För närvarande täcker Google Maps Indien, Kina, Ryssland, Australien, Nord- och Sydamerika och hela Europa inklusive Finland. Undantagen är Afrika, Mellanöstern, Vitryssland, Mongoliet, Balkan och Åland.

Att samarbeta med Google och andra kartbolag skulle vara det snabbaste, effektivaste och billigaste sättet för Ålandstrafiken att dramatiskt förbättra servicenivån för sina kunder. Jag kan till och med ge länken här – varsågoda att börja!

Ålands kollektivtrafik höljs fortfarande i dunkel

2. Lättillgängliga turlistor

Nästan alla turister som kommer till Åland använder internet för att planera sina resor, och de flesta gör det via telefonen. På Ålandstrafikens hemsida går det inte ens att läsa tidtabeller eller turlistor direkt. Istället måste besökaren ladda ner en PDF-fil med de Bysantinskt utformade turlistorna. Ålandstrafiken kunde viga ett par arbetsdagar på att publicera turlistorna som en vanlig del av sin hemsida, så att folk på resande fot kan kolla upp dem på en vanlig telefon.

Turlistorna ska gå enkelt att läsa på telefoner

3. Mobilvänlig hemsida

Det här hör ihop med föregående punkt. Ålandstrafikens ”nya” hemsida var omodern redan när den levererades för några år sedan. Den visas inte ordentligt på en telefon, vilket är vad de flesta på resande fot använder för att söka information. Detta skulle ta högst en dag att fixa.

 

4. Pålitliga och vettiga turlistor

Visst måste färjor och bussar gå oftare på sommaren då det är långt fler resenärer, men så som det råddas varje år i turlistorna innebär det ett ständigt gissel för skärgårdsborna att hålla reda på när färjor går och vilka turer som kombinerar med bussar. 

Många turister har nog också slitit sig i håret över Södra Linjens absurda turlistor, där man måste hålla reda på ifall det är jämn eller ojämn vecka för att veta när färjan går. Man föranleds att tro att det fnissats friskt inne på kontoret hos trafikministern när turlistorna planeras och färjturer förskjuts med 5 minuter mellan säsongerna. Kanske det går 5 minuter snabbare att stuva på lågsäsong – men är de minuterna värda att rådda i turlistan för?

Låt resenärerna slippa dessa råddiga turlistor

5. Rättvisare priser

För en resenär som vill besöka Föglö med bil kostar det över €20 tur och retur. För en resenär som vill besöka Föglö med bil och fortsätta till Sottunga, tillbaka till Föglö, vidare till Kumlinge och Brändö och sedan till Hummelvik kostar det också €20. Biljett borde istället gälla per resa, så att vad man betalar står i proportion till hur mycket man reser. Matroserna får då kolla biljetterna i varje hamn, men de måste ändå stå på däck och stuva i varje hamn.

Även om det inte är roligt att läsa för skärgårdsborna så är årskortet för billigt i förhållande till vad besökare betalar. Reser du 10 gånger på vanlig biljett har du redan betalat lika mycket som för ett årskort. Visst ska det vara billigare för den som bor i skärgården och måste åka färja ofta, men det bör vara lite mer balans. För att inte tala om hur orättvisa priserna är för husbilar och husvagnar. Är en husvagn verkligen lika stor som fyra personbilar? Eller finns det någon annan orsak till det höga priset?

Husbilsägare är också värdefulla turister, de förtjänar rättvisare priser

6. Ett reviderat bokningssystem

A) Det ska gå snabbt för en resenär att boka sin resa. Ålandstrafikens borde erbjuda besökarna att söka resväg direkt när de kommer in på hemsidan. Precis som alla andra transportbolag redan gör. Idag måste besökaren registrera sig med namn, telefonnummer och adress innan hon över huvudtaget får se vad som finns att boka. Detta avskräcker många turister, då folk vill kunna planera sin resa och se vad den kostar innan de ger sina personuppgifter. Personuppgifter och fordonsuppgifter ska komma sist i bokningen.

Det måste bli smidigare för resenärer att boka sina resor eller bara kolla turerna

B) Avskaffa skärgårdsplatserna. Det är bakvänt att det finns platser på färjorna som inte går att boka för att någon skärgårdsbo kanske eller kanske inte vill åka med på en tur. Är det viktigt att man slipper med färjan så ska man boka och det gäller även den bofasta befolkningen. Låt folk enkelt kolla bokningsläget på Ålandstrafikens hemsida, så kan de se ifall en viss tur börjar bli fullbokad. Det är ineffektivt att landskapet låter färjorna gå med tomma platser på bildäck samtidigt som resenärer fått veta att det är fullbokat.

Ett alternativ är att göra biljetterna dyrare när en tur börjar bli fullbokad. Då går inte de sista platserna åt lika fort och skärgårdsbor drabbas inte eftersom de har årskort.

C) Inför vettigare avbokningsavgifter. Det ska inte vara någon skillnad på vilken färg man har på årskortet eller om man har en vanlig biljett, samma avbokningsregler ska gälla alla. Ifall man uteblir från sin bokning utan att avboka ska man betala fullt pris. Ifall man avbokar några timmar före borde man betala halva priset och ifall man avbokar i god tid före borde man få tillbaka hela summan. Och precis samma regler bör gälla för att flytta sin bokning.

I de flesta bokningssystem räcker det med ett knapptryck att betala tillbaka en hel eller delar av en bokning till kundens kreditkort. Ålandstrafiken gör det istället krångligt genom att blanda in bankkonton och personnummer, och tar dessutom en avgift på €5 för något som kunde ske automatiskt.

Det är synnerligen anmärkningsvärt att landskapsregeringen ska kasta tiotusentals eller kanske hundratusentals euro på något som borde ingå i Ålandstrafikens lednings arbetsuppgifter. Många åländska firmors affärer med landskapsregeringen och dess olika underavdelningar börjar bli ordentligt insyltade. Landskapsregeringens budget är inte gratis pengar från finska staten, utan ska motsvara vad ålänningarna betalar in i skatt. Dessa pengar måste förvaltas med respekt och inte som idag ses som ett plundringsbyte att lägga vantarna på.

Carl Kiviö