Program för att motverka självmord godkändes av regeringen Traditionell maskulinitet påstås vara orsak

20 kvinnor och 45 män har tagit sina liv på Åland under perioden 1999-2016. Landskapsregeringen och socialminister Wille Valve (M) publicerade idag sitt program för att förebygga självmord, där de uppmärksammar de ekonomiska förlusterna av ”stor omfattning” som självmord innebär, då medborgare som tagit sina liv får kraftigt nedsatt förmåga att betala skatter, räntor och hyror. Regeringen erkänner också den mänskliga tragedin och det stora individuella lidandet som ett självmord för med sig.

Regeringens socialavdelning har anlitat Jaana Lignell, som är överläkare inom barn- och ungdomspsykiatri i Stockholm, för att ta fram programmet. Lignell har tidigare varit landskapsläkare för Åland och chefläkare på ÅHS.

 

I det rent materiella vill regeringen begränsa tillgången till skjutvapen, läkemedel och gaser från bilar för att motverka självmord, samt begränsa tillgången till höga höjder och oskyddade trafikmiljöer. Även färjetrafiken till Åland lyfts upp som en risk, då människor har hoppat överbord för att ta sina liv. Som en åtgärd vill minister Valve bland annat att diskussioner förs med redarna om att förhindra hopp från färjorna.

Fysisk aktivitet lyfts upp som en effektiv och prövad metod för att motverka depression och i längden självmordstendenser.

Alkohol lyfts som en substans som bidrar till självmorden

Regeringen skriver också att det finns vetenskapliga bevis för att hög alkoholkonsumtion och alkoholmissbruk medför en ökad risk för självmord, då familje- och vänskapsrelationer blir lidande samt berusningen minskar impulskontrollen.

Vad gäller narkotikarelaterade självmord vill regeringen se över ifall läkemedlet Naloxone kan införas även utanför sjukvården. Naloxone marknadsförs under namnet Narcam och är ett motgift mot opioider såsom heroin. Naloxone motverkar andningsstopp, som är dödsorsaken för de som överdoserat på narkotika.

 

Läkemedlet Narcan

I programmet föreslås också helt och hållet okonkreta åtgärder, såsom ”en politik som främjar små sociala skillnader”, ”fortsätt med arbetet mot olika typer av våld i samhället”, samt ”insatser för lyckad integration”.

Asylsökande och invandrare lyfts utan orsak upp som en ”sårbar” grupp, trots att forskning visat att migranter inte löper någon större risk för självmord än urpsprungsbefolkningen.

Självmorden konstateras vara mest frekventa bland människor i medelåldern, men regeringen föreslår också att antimobbingprogram ska fortgå i skolorna och att kommunerna budgeterar för familjerådgivning för att hjälpa mot psykisk ohälsa bland unga.

För äldre föreslås ”insatser för att motverka digitalt utanförskap”, samt insatser för att minska isoleringen, som ofta kan komma när familj och bekanta avlider från ålderdom.

I programmet krävs också en ”kvalitetssäkring av bemötandet av HBTQ-personer”, som är ett samlingsnamn för människor med avvikande sexualitet. Bland dessa konstateras i synnerhet män ligga i risken för självmordsförsök och fullbordade självmord.

 

Telefonhjälplinjer har inte varit tillfredsställande för Åland

 

”Traditionell maskulinitet” utses i programmet som orsaken till den mycket högre självmordsfrekvensen bland män än bland kvinnor. De negativa manliga egenskaperna som regeringen vill få bukt med är prestationsinriktning, oberoende, framgång, styrka och avståndstagande från sårbarhet, som enligt programmet leder till ”destruktiva handlingsmönster” och hinder för män som behöver hjälp med psykisk ohälsa.

Socialavdelningen vill bjuda in lokal media för att hjälpa till i att motverka självmord, genom att ta hänsyn till hur bilder och publicering från självmord kan leda till att andra i riskzonen vill imitera gärningen.

I programmet beskrivs telefonhjälplinjer vara särskilt effektiva för kvinnor och unga med akuta psykiska problem. Däremot har landskapsregeringen haft otillfredsställande erfarenheter med sitt samarbete med den svenska hjälplinjen Mind, samtidigt som de nationella telefonhjälplinjerna för svenskspråkiga har begränsade jourtider. I programmet föreslås ingen konkret åtgärd för telefonhjälplinjer.

 

Alarmcentralen, polisen, ambulans- och räddningspersonal hör till de yrkesgrupper som vanligen kommer i kontakt med personer som drabbats av psykos eller andra kriser som gör dem självmordsbenägna. Landskapsregeringen menar att personalen inom dessa yrkesgrupper ofta saknar utbildning i att känna igen en person som lider av akut psykisk ohälsa. Därför föreslås en gemensam plan för dessa myndigheter för att hantera larm med självmordsrisk, samt att utbildningsbehovet ska utredas. Dessutom föreslås allmänheten utbildas i hur man ger första hjälpen för en människa som lider av mental ohälsa. Däremot finns inget som tyder på att sådan utbildning kan minska självmorden.

Depression, bipolär sjukdom, neurologiska sjukdomar, diabetes, reumatism och cancer konstateras vara tillstånd som förhöjer risken för självmord. För ÅHS föreslås rekryterandet av specialister inom psykiatrin och åtgärder för att behålla personalen som redan finns. I övrigt föreslås nya rutiner och fortbildning för personalen. ÅHS ska också få i uppdrag att analysera varje enskilt självmord som har skett under pågående vård eller i nära anslutning till den.

Omslagsfoto: Tobias van Schneider