Åbo Hovrätt dömer landskapsregeringen att betala över €100 000 till två befälhavare som blev ogiltigt uppsagda

Grisslan

Landskapsregeringen hade ingen rätt att göra tidsbegränsade arbetsavtal med två befälhavare på sina skärgårdsfärjor under perioden 2013-2016 och bröt dessutom mot lagen när de sade upp dem.

Detta enligt Åbo Hovrätt, som nu dömer LR att betala den uppsagda befälhavaren €6600 i lön för en månads uppsägningstid plus knappt €30 000 i ersättning för sex månaders uppsägningstid och €11 000 till Sysselsättningsfonden. Landskapsregeringen ska också betala befälhavarens rättegångskostnader på närmare €20 000.

 

Krävde över €100 000

Befälhavaren själv hade siktat på jackpot och krävt över €100 000 i penningersättning för arbete han inte utfört under 16 månader. Han hade arbetat i över 10 år på landskapets skärgårdsfärjor före de började med de tidsbegränsade avtalen. Under 2014 gick han på fem olika tillfälliga avtal på fartygen Viggen och Alfågeln.

DOKUMENT

Åbo hovrätt S 19/1649


Åbo hovrätt S 19/48

Landskapsregeringen motsatte sig mannens alla krav och menade att det inte fanns något permanent behov av mannen eller andra befälhavare utöver de som redan var anställda. I och med att driften av skärgårdsfärjor privatiserades minskade behovet av arbetskraft kraftigt under perioden. Dessutom menade landskapsregeringen att befälhavaren inte heller varit intresserad av att fortsätta arbeta på deras fartyg, utan skaffat sig en annan anställning.

Enligt lagen om sjöarbetsavtal kan en arbetsgivare inte upprepande gånger göra tidsbegränsade arbetsavtal ifall den har ett behov av permanent arbetskraft.

”Vad gäller flera på varandra följande avtal för viss tid mellan samma parter ska de grunder som utgör villkoret vara allt tyngre ju flera på varandra följande visstidsavtal som ingås mellan parterna. Ju flera på varandra följande visstidsavtal som ingås, desto starkare blir antagandet om att behovet av arbetskraft är permanent”, skriver hovrätten i sin dom.

I genomgången av avtalen framgår det att en annan visstidsanställd på färjorna blivit satt att ”vikariera” en person som redan gått i pension. En annan styrman hade satts att vikariera redan uppsagda personer. För vissa av de anställda hade landskapsregeringens agerande varit systematiskt, med visstidsanställningar direkt efter varandra i mer än ett år.

 

”Obegripligt stor” personalstyrka

Finlands Skeppsbefälsförbunds verksamhetsledare Johan Ramsland var kallad att vittna. Han ansåg att antalet visstidsanställda varit exceptionellt stort jämfört med andra rederiverksamheter av samma storlek. Antalet befälhavare i flottan var hela 55 stycken under 2012 till 2014, varav visstidsanställda enligt Ramsland varit runt 35 personer. Han ansåg att mängden befälhavare var ”obegripligt stor” och att det inte kunde finnas någon annan förklaring än att LR prioriterat visstidsanställningar framför ordinarie anställningar. Hovrätten höll i stort med:

”Den helhet befälhavarens enskilda avtal bildar och de befattningar han haft visar att Ålands landskapsregering under en längre tid har fyllt ett permanent behov av arbetskraft med ogrundade vikariekedjor genom att ingå flera på varandra följande och till och med överlappande visstidsavtal.”

Landskapsregeringens vittne menade å sin sida att de hade varit oansvarigt av landskapsregeringen att anställa folk som ordinarie, eftersom färjorna snart skulle driftsprivatiseras och arbetet upphöra. Hovrätten ansåg inte att det argumentet höll, eftersom LR fortsatt med sin rederiverksamhet långt efter att befälhavarens tjänst avslutats.

En annan tjänsteman på landskapsregeringen var kallad att vittna och berättade att han under början av 2015 flera gånger försökt få tag på befälhavaren för att erbjuda inhopp, men haft svårt att få kontakt, trots att han ringt och även ringt anhöriga och lämnat ringbud. På vårvintern gav tjänstemannen upp, då han fick veta att befälhavaren börjat arbeta för en annan arbetsgivare.

Befälhavaren berättade att han i stort varit arbetslös utanför sommarsäsongerna ända fram till 2019. Hovrätten ansåg det rättvist att landskapsregeringen ska betala lön för en uppsägningstid på 6 månader, då befälhavaren under 4,5 års tid mest varit arbetslös.

 

Flera dussin visstidsavtal för annan befälhavare

Landskapsregeringen dömdes av hovrätten att betala ännu mer till en annan befälhavare, som får drygt €50 000 i lön för 12 månader han inte arbetat eftersom landskapsregeringen sagt upp honom utan grund plus €9000 för två månaders uppsägningstid.

Under perioden maj 2013 till januari 2016 hade landskapsregeringen tecknat hela 22 avtal om anställning på visstid på fartygen Grisslan, Gudingen och Ejdern före hans anställning avslutades.

Landskapsregeringens vittne menade att det rört sig om säsongsanställningar, eftersom Grisslan bara gått som reservfärja under högsäsong. Hovrätten höll inte med om det, eftersom de flesta avtal var för arbete utanför högsäsong.

Befälhavaren berättade också att han likt ordinarie anställda fått ett arbetsschema och att det sträckte sig förbi perioderna för visstidsanställning, men att landskapsregeringen ändå gjort nya avtal gång på gång. Detta blev ett avgörande bevis för hovrätten. Förutom de retroaktiva lönerna ska landskapsregeringen betala mannens rättegångskostnader på närmare €30 000.