Andelen elever med främmande modersmål har tredubblats på 10 år i åländska grundskolor

skola

Den explosiva ökningen av rumäner som invandrat till Åland är på väg att göra folkgruppen till den största minoriteten i landskapet. Ålands Statistik- och Utredningsbyrå (ÅSUB) rapporterar idag att rumänska för första gången blivit det största modersmålet efter svenska bland barn i de åländska grundskolorna.

Totalt 12% av skolbarnen har främmande modersmål – vilket är en tredubbling på bara 10 år. Sedan mätningarna inleddes 2010 har det alltid varit finskan som varit det näst största språket, men i höst är det fler rumänska elever – totalt närmare 60.

De finskspråkiga skolbarnen är 51 och lika många har nu lettiska som modersmål. Drygt 25 barn har ryska som modersmål och lika många arabiska.

Skolorna med störst andel barn med främmande modersmål är i Mariehamn och i skärgården. Skolorna med störst andel svenskspråkiga är Södra och Norra Ålands högstadiedistrikt på landsbygden.

 

Svenskar flyr till Åland för att kunna hemskola sina barn

Hemundervisningen har också ökat explosivt på Åland, visar statistiken. Från att ha varit färre än 10 barn som hemskolas under 2012 och 2013 till över 80 barn som hemskolas idag. Totalt hemskolas 8% av barnen på Åland och nästan alla är svenska invandrare.

Enligt ÅSUB får ungefär hälften av eleverna med främmande modersmål stödundervisning i svenska och antalet stödtimmar har fördubblats sedan 2012-2013.

I de frivilliga språkstudierna i lågstadiet dominerar finskan och nästan alla elever som frivilligt studerar ett främmande språk valde finska. I högstadiet är det däremot många som byter till tyska.

 

Skolorna misslyckas med att lära ut naturvetenskap

Ur skolstatistiken kan man tydligt se befolkningskollapsen i skärgårdskommunerna. Brändö skola har på 20 år minskat från 61 elever till 21,  Föglö från 58 till 37, Kumlinge från 45 till 16, Kökar från 31 till 10 och Sottunga från 16 till 0. Däremot har antalet elever ökat i de stora skolorna med fler än 200 elever.

Grundskolorna misslyckas värst i sitt uppdrag när det kommer till naturvetenskap och nästan var tredje pojke och var femte flicka fick svagt vitsord eller underkänt i matematik under vårterminen. Drygt var fjärde pojke och var sjätte flicka fick svagt eller underkänt vitsord i kemi eller biologi.