Färska siffror visar fortsatt folkminskning och ökad skuldsättning i Finland

En fortsatt minskande befolkning, en ökad skuldsättning och en ökad andel av förnyelsebar energi i förbrukningen. Detta är de viktigare punkterna som framkommer i Statistikcentralens nyligen publicerade ”Finland i siffror” för 2020.

Andelen barn och unga fortsätter att minska  i Finland. År 1950 var en av tre finländare under 15 år, 2000 var en av fem finländare under 15 år, nu är färre än var sjätte finländare under 15 år. Idag är medelåldern 42 år bland män och 44,5 år bland kvinnor.

Andelen svenskspråkiga i Finland har gått från 13% år 1900 till 5% idag. Det finns idag fler människor i Finland med främmande språk som modersmål än med svenska som modersmål. Ryssar är den största utländska språkgruppen, med 80 000 individer, följt av 50 000 ester och 32 000 araber.

Sedan invasionen av över 30 000 asylsökare under 2015 har mängden sjunkit avsevärt. Ifjol sökte 4550 personer asyl i Finland, varav drygt 2000 beviljades.

Medlemskapet i statens lutherska församling har sedan år 2000 sjunkit från 85% till 69%. Finländarnas reproduktiva hälsa har kollapsat och födslotalen var under 2019 de lägsta i landets historia med endast 45 600 levande födda. Antalet ingångna äktenskap har minskat med en tredjedel sedan 2010 och ifjol gifte sig 22 000 par, samtidigt som 13 000 skilde sig.

Nyland är det enda finska landskap som har haft en naturlig folkökning under 2019. Alla andra landskap tappar befolkning, förutom Åland, Österbotten och Mellersta Österbotten, där folkmängden står stilla.

Totalt 54 500 finländare dog under 2019, var tredje av hjärtsjukdom, var fjärde av cancer, var femte av demens och en mindre andel av andra orsaker.

Den genomsnittlige finländaren pråmar i sig 155 kilo mjölkprodukter och 3,5 kilo smör om året. Det går också åt 73 liter öl, 63 kilo färska grönsaker, 59 kilo färsk frukt, 45 kilo mjöl, 32 kilo gris, 26 kilo kyckling och 19 kilo nötkött för att hålla finländaren mätt, samt 29 kilo socker och stora mängder annan mat. Ur statistiken framkommer det att finländarna åt mycket mer mat år 1900 än idag och dessutom drack mer brännvin.

Den genomsnittlige husinnehavaren tyngs av drygt €100 000 i skuld till bankirerna. Landets politiker har också sålt folket i statsskuld – till ett belopp om €19 000 per man, kvinna och barn. Tributerna som exploateras från civilbefolkningen ligger på över 40% av BNP och är de femte högsta i Europa, efter Frankrike, Danmark, Belgien och Sverige.

Köpkraften per invånare var officiellt $48 600, vilket ligger i nivå med Frankrike, Kanada och Storbritannien. Trots att den officiella inflationen är 1% har levnadskostnaderna blivit 20 gånger högre än 1951 och lönerna 30 gånger högre – räknat i penningvärdet. Priset på potatis har hållit sig stabilt under 2000-talet, medan priset på färsk fisk skjutit i höjden.

Livsmedel och dryck utgör endast 11,5% av hushållens utgifter, medan 29% går till bostad, vatten, el och gas. Pengarna sparas mest i aktier, en avsevärd del på banken och lite i försäkringsfordringar. Skuldsättningen bland hushållen har skjutit i höjden följt av att Finland införde euron. Från att ha varit 60% av de disponibla inkomsterna är skuldsättningen idag ca 130% av de disponibla inkomsterna.

Mängden pengar som betalas ut i bostadsbidrag har också skjutit i höjden och på så vis kunde staten kanalisera 2 miljarder euro av skattebetalarnas pengar om året till räntesökare ifjol. Ungefär hälften av finländarna bor i höghus, medan 38% bor i egnahemshus. Det finns 2,3 miljoner bastur i landet.

Basnäringarna jordbruk, skogsbruk och fiske står för mindre än 1% av ekonomins omsättning, medan pengarna rullar stort inom tillverkning och handel, som står för 31% respektive 28% av omsättningen.

Utrikeshandeln tog ordentlig fart efter 1990 och både import och export har ökat till runt €65 miljarder om året. Vi köper mest från Tyskland, Ryssland och Sverige och säljer mest till Tyskland, Sverige och USA. De finska företagen satsar varje år 4 miljarder euro på forskning och utveckling, medan universiteten satsar runt 1,5 miljarder.

Andelen förnyelsebar energi har ökat under 2000-talet till 37% av förbrukningen, medan andelen fossila bränslen och torv sjunkit. Antalet bilar och andra motorfordon har under samma period ökat från 3,7 miljoner till nästan 7 miljoner.

Utav de sociala utgifterna går två femtedelar till åldringsvård, en femtedel till sjukvård, en tiondel till barn, en tiondel till handikappade och 6% till arbetslösa. Hälsovårdens utgifter har stadigt ökat från 12 miljarder euro år 2000 till 21 miljarder 2018.