Reproduktiv hälsa hos ålänningarna den sämsta på 20 år

Baby

Endast 267 barn födde på Åland under 2019, vilket är den lägsta siffran på 10 år och den näst lägsta siffran sedan 1979. Under året dog 266 ålänningar, vilket gav en befolkningsökning på en person. Den reproduktiva hälsan hos det åländska folket sjönk under 1990-talet och har hållit sig på låga nivåer sedan dess, vilket gör att ålänningarna försvinner i allt snabbare takt.

Nya siffror från Ålands Statistik och Utredningsbyrå (ÅSUB) visar att de enda kommuner som hade fler födda än döda var Jomala, Kumlinge, Hammarland och Vårdö, varav Jomala stod för det största överskottet med 70 födda och bara 25 döda. Antalet avlidna i skärgården var det lägsta på åtminstone 70 år, men där föds inte så många barn längre.

De flesta åländska mödrar under 2019 var redan i medelåldern när de skaffade barn och endast runt 100 av barnen föddes av unga mödrar under 30.

ÅSUB hämtar sin befolkningsstatistik från Statistikcentralen i Finland. Tidigare har prognoser publicerats gällande befolkningsutvecklingen för ålänningar specifikt, men ÅSUB säger till Ålands Nyheter att Statistikcentralen inte längre tillhandahåller den statistiken. I den sista publicerade prognosen räknade man med att antalet ålänningar kommer att ha minskat med drygt 800 människor till 2040.

 

Fruktsamhetstalet långt under vad som behövs

Den reproduktiva hälsan hos åländska kvinnor sjönk under 2019 till ett fruktsamhetstal på 1,56 – vilket betyder att ungefär varannan åländsk kvinna kommer att föda endast ett barn under sin livstid och ungefär varannan endast två barn. Fruktsamhetstalet för åländska kvinnor under 2019 är det sämsta sedan 1999 och långt under 2,1, som är fruktsamhetstalet som krävs för att en folkgrupp ska fortsätta existera. Sist som siffran var alls i närheten var för 30 år sedan. Fruktsamheten är dock något bättre än i landet som helhet, där fruktsamheten är endast 1,35.

Utrotningen av civilbefolkningen har tagits med ro av finska och åländska politiker, i den mån det inte påverkar penningflödet till stat och banker negativt. På en fråga ifjol om vad vi kan göra för att förbättra det låga födslotalet svarade Ålands tidigare hälsominister Wille Valve (M):

– Vi har haft tur på Åland, för trots att födelsetalen har varit låga så har vi haft inflyttning. Och det har varit inflyttning av människor som antingen fått barn eller haft barn med sig.

I universitetsvärlden har tonen varit ännu muntrare och professorer har gått ut i media för att glädja sig åt förintelsen:

– Det är förstås olyckligt för de enskilda som inte får de barn som de önskar, men sett till klimatavtryck och ur ett mer globalt perspektiv är det däremot ingen dålig utveckling, lät det då professor i ”hållbar utveckling” Kristina Lindström från Helsingfors universitet intervjuades i den finlandssvenska tidningen Hufvudstadsbladet.