Stephan Toivonen betalade sig själv €32 000 i lön med bidragspengar – ska nu betala tillbaka allt

Lagtingsgruppen Åländsk Demokrati ska betala tillbaka drygt €32 000 till de åländska skattebetalarna utav de bidrag de fått för kansliändamål. Detta efter att landskapsrevisionen lagt märke till att deras ende lagtingsledamot Stephan Toivonen tagit ut den summan i lön efter att pengarna legat oanvända.

I en längre intervju med Ålands Nyheter säger Toivonen att pengarna ska betalas tillbaka genom att de dras av från nästa års bidragsbetalning och att han inte brutit mot några regler:

– Att få någon med kompetens att jobba oerhört flexibelt och dessutom oregelbundet – det är liksom en struntsumma.

Toivonen vill istället rikta uppmärksamhet mot andra partier på Åland, och menar att de brutit mot regelverken genom att använda bidragspengar för att betala lån för valkampanjer.

 

Lagtingets kanslikommission, ledd av talman Bert Häggblom (Obs), skickade för några dagar sedan en uppmaning till Toivonen om att frivilligt betala tillbaka pengarna. Förutom detta ska Häggbloms eget parti Obunden Samling betala tillbaka dryga €16 000 som de inte använt ur kanslimedlen. Något partiet stolt berättat om och som vice ordförande Marcus Måtar beskriver som sparsamhet och lojalitet mot de delar av samhället som nu tvingas spara:

– Inom Obunden samling anser vi inte att man ska utnyttja stöd bara för att man kan och vi hoppas att vi kan statuera ett exempel för våra kollegor, skrev Måtar i pressutskicket.

De andra partierna på Åland behöver inte betala tillbaka några pengar från bidragen de fått för kanslimedel – eftersom de sett till att sätta sprätt på alla pengar inom tidsfristen.

 

Säger att beslutet var politisk

Toivonen säger att han kommer att betala tillbaka hela summan på drygt €32 000, men påpekar att Åländsk Demokrati inte brutit mot någon regel och menar istället att det är frågan om att ledamöterna i kanslikommissionen försöker använda sitt mandat för att politiskt motarbeta honom.

– När det här kom upp tog jag direkt kontakt med Åländsk Demokratis styrelse och vi har haft det här två gånger till diskussion. Men sedan kom jag ihåg att det här inte hör till Åländsk Demokrati, utan till lagtingsgruppen – som är bara jag.

När fick du uppmaningen från kanslikommissionen?
– Det var förra veckan.

Anser du att du rent lagligt har rätt att behålla de här pengarna ifall du vill?
– Nja. Det finns ett beslut på att jag ska uppmanas att återbetala dem. Jag anser att grunden är fel, eftersom det i regelverkets paragraf fyra står uttryckligen att stödet kan användas för utgifter som uppkommer under mandatperioden och som direkt har anknytning till lagtingsgruppens verksamhet, såsom anlitandet av personal.

Han har fått stöd för den uppfattningen både från professor i förvaltningsrätt Olli Mäenpää och tidigare lantråd Gunnar Jansson (L), som kritiserar kanslikommissionens beslut att ändra på reglerna mitt i en mandatperiod.

– Om man kommer med ett återkrav så behövs det ett tydligt lagstöd. Ett stödbeslut ska grunda sig på reglerna. Det räcker inte med att hänvisa till andemeningen. Det är laglighetsprincipen som gäller här, säger Mäenpää till Ålandstidningen.

 

Revisor rekommenderade kanslikommissionen att ta ställning

I protokollet från kanslikommissionen skriver lagtingsdirektör Susanne Eriksson att regelverket inte hindrar någon lagtingsgrupp från att anlita sin eller sina egna ledamöter som personal. I protokollet framgår det att Toivonen i augusti 2019 anhållit om att Åländsk Demokrati skulle få föra över pengarna som blivit över från bidragen till nästa års valarbete. En begäran som kanslikommissionen nekade till.

I revisor Marika Björkmans granskning framkommer det att Åländsk Demokrati i oktober 2019 betalade ut €32 000 som lön till Toivonen från de bidragsmedel som gruppen samlat på sig under perioden 2016-2018, samt att de redovisade kanslikostnaderna för Åländsk Demokrati ökat tiofalt under 2019 jämfört med tidigare år. Landskapsrevisorn gav sju rekommendationer till kanslikommissionen på oklarheter och frågor att ta ställning till – däribland Toivonens förfarande med att lyfta lön för kansliarbete.

– Revisorn säger ingenting om att det här skulle vara fel och det gör inte heller lagtingsdirektören. Det är kanslikommissionen som anser att det inte kan anses förenligt med regelverkets andemening, säger Toivonen.

– Och då pratar vi om en politisk bedömning och det är det jag anser är fel. Men jag har konstaterat att det inte går att gå emot en politisk bedömning. De har visat att de ska ha €32 000 av lagtingsgruppen Åländsk Demokrati och den summan kommer att återbetalas. Punkt.

Det är fortfarande en rekommendation de ger?
– Jag tolkar det inte riktigt som det. Det är med både kontonummer och datum. Jag skulle formellt sett ha en möjlighet att överklaga, men det är som sagt politiskt man anser att det strider mot grundtanken och sådant går inte att besvära sig emot.

– Åländsk Demokrati klarar sig utan de här pengarna. Vi kom in första gången med en budget på €80 och det finns andra pengar. Vi kommer att ha tillräckligt med pengar för att synas, det är inte pengarna det hänger på utan idéerna och tankarna och vad folk tycker om partiet. Det är det som fortfarande är A och O.

Varför tog du ut överlopps-pengarna i lön?
– Från början försökte vi ha en sekreterare såsom de flesta grupperna har, men jag märkte att det inte fungerade. En sak jag ville ha var snabba insändare: Tidningen kommer klockan 22, deadline är klockan 14 dagen efter. Det fungerar inte att förklara om det och det.

– Summan är dessutom väldigt liten om man börjar räkna efter. Nu med facit i hand var det €356 per månad netto, när jag sedan tog ut fyra år på en gång.

 

”Tog ut en liten ersättning”

Toivonen säger att Åländsk Demokrati i första hand ville flytta över kanslibidragen till politisk verksamhet såsom valreklam eller flytta över pengarna till nästa period – men nekades av kanslikommissionen.

– Det var för att vi inte fick sätta det på valreklam som jag tog ut det.

– Jag sade internt att om det nu är så att vi inte får göra såsom vi vill så tar jag ut en liten ersättning som partisekreterare.

– Det var förankrat i styrelsen.

Har du inte tillräckligt med lön från ditt arvode som lagtingsledamot?
– Det är inte frågan om det, utan frågan om det arbete som de andra hade anställda sekreterare för. Jag gjorde den tjänsten och då tyckte jag att det inte är mer än rätt att jag får – jag menar det är några hundra euro per månad.

– Sedan är det också lite komiskt att det framgår i kanslikommissionens beslut att man är mycket medveten om att den här sekreterarlönen kring val går till valarbete och att det varit gammal kutym. Men ingen tänkte på att det ju var det jag gjorde: Presskonferenser, annonsering i tidningar och utomhus inför valet, en massa saker som jag gjorde. Och nu ansåg de att det inte var något jag hade rätt att ta någon ersättning för, medan andra  jobbar jättemycket inför valet.

– Man har alltså olika måttstockar, kan man säga.

Blir det inte en jävsituation när du anlitar dig själv, eftersom du är en enmansgrupp?
– Nja. Det var förankrat i styrelsen. Vi var osäkra på ifall vi skulle få använda pengarna för valreklam. Skulle vi inte få det så skulle jag få en liten ersättning retroaktivt. Skulle vi fått använda pengarna till valreklam så hade jag gjort de fyra åren utan ersättning. Saken var helt klar.

– De facto så har vi inte så mycket kanslikostnader. Eftersom sekreterarlönen inte godkändes som kanslikostnader så är de väldigt små, vilket också framgår ur revisionsberättelsen.

– Största delen av pengarna gör man av med just i samband med valkampanjen. Det är 80% för en så här liten grupp, som går åt under de 3-4 månaderna före valet.

Skulle det inte ha funnits tid att träna upp en sekreterare på de här fyra åren?
– Tid nog, men rent krasst var min nettoersättning €356 per månad. Att få någon med kompetens att jobba oerhört flexibelt och dessutom oregelbundet – det är liksom en struntsumma. Det är inte Portugal eller Brasilien, utan faktiskt Åland som det är frågan om. Jag insåg att det inte går.

 

”Andra får också lida för det”

Toivonen säger att han jämfört med andra lagtingsgrupper och att det endast är Centern och Liberalerna som har fast anställda partisekreterare.

– Det går i praktiken inte att ha en utomstående partisekreterare om man är en lagtingsgrupp bestående av en eller två ledamöter. Till och med de som har fyra har inte hela tiden en sekreterare. Pengarna räcker inte till för det.

Och ingen från Åländsk Demokrati var intresserad av att göra det på deltid?
– Nej. Det var absolut det jag funderade på att om jag kunde hitta någon av kandidaterna som skulle vara passlig och intresserad – men det fanns inte.

– Jag skrev också i svaret att det finns ett parti nu som har partiledaren utanför lagtinget, och där är också en sits som säkert kunde passa att en sådan partiledare kunde fungera som partisekreterare.

– Men som du ser i förslaget är det tvärtom: att det inte får var någon närstående och tja – de skriver alltid för att bromsa mig, men det är ju alla andra som får lida för det också.

Vad har Åländsk Demokrati haft för kansliutgifter i huvudsak?
– Det är väldigt lite. Utrymmen har vi och skrivare på plats och sedan har jag hemmakontor på två ställen. Men det blir väldigt små kostnader. Det är därför jag konstaterat mycket snabbt att de här summorna kommer att betalas tillbaka därför att vi löpande får pengar den här perioden och de pengar vi hade kvar förra gången får vi igen och kan återbetala. Vi kommer inte att lida – eller märka av det så att säga.

Toivonen berättar att han tidigare trodde att både kanslistöden och de andra bidragen som de politiska partierna får ur budgeten kunde användas för valkostnader.

– När jag ställde frågan om ifall jag kunde använda kanslimedlen till valreklam fick jag nej.

Varför betalade ni inte tillbaka direkt, när ni såg att ni inte behövde pengarna?
– Nej, då var det andra alternativet – som var öppet hela tiden – att jag då kunde ta en liten ersättning. Tanken var att om vi hade andra kostnader som vi behövde pengarna till så gör jag det utan någon ersättning. Men vi hade pengarna och reglerna säger uttryckligen att man kan använda dem för att anlita personal.

– Skulle det ha varit stora summor så vore det en helt annan sak. Men €356 per månad känns inte som en stor ersättning.

I en klumpsumma är det ganska stora pengar
– Jo, det är så rubrikerna är. Rent krasst tycker jag att det är dumt att ta allt på en gång, med marginalskatter och så vidare, men det var inte ekonomin jag tänkte på.

Tycker du inte att lagtingsgrupperna också har ett ansvar i de här ekonomiskt hårda tiderna att försöka spara och inte ta ut onödiga utgifter från gemensamma medel?
– Ja, det gör jag i praktiken nu, eftersom jag inte kommer att lyfta kanslistöd under den här perioden. Även om grunden är fel blir resultatet det.

Hur mycket räknar du med att ni kommer att använda nästa år och hur mycket kommer att betalas tillbaka nästa år?
– När vi fick den här uppmaningen insåg jag att reglerna kommer att ändras så att det inte går att betala lön till någon lagtingsledamot. Vi visste tidigare att vi inte kan ”flytta fram” pengarna, så vi kommer inte den här gången att kunna använda alla medel. Vi kommer troligen att summera ihop när det närmar sig valet 2023 och lyfta tillbaka pengarna och säga ”varsågod!”. Någon stor summa kommer det inte att vara eftersom det kommer att dras av €32 000.

– Det finns vissa kostnader, men stora är de inte.  Jag gissar att det kommer att finnas kvar en summa och den kommer vi att betala tillbaka.

Är Åländsk Demokrati redo att öppet redovisa för Ålänningarna hur bidragen till er använts?
– Vi gör det redan egentligen, eftersom vi varje år redovisar till kanslikommissionen. För 2019 gick landskapsrevisorn igenom bokföringen för alla lagtingsgrupper, så den vägen tycker jag nog att vi redovisar öppet.

– Bokföringsbunten är inte så stor, det är inte så många verifikat. Det är lite facebook-annonser och någon nättidning på €9 varje månad, så det är inte så mycket som händer på de kontona.

 

Riktar anklagelser mot andra lagtingsgrupper

Toivonen berättar att han är förvånad över att han blev uppringd av media före ärendet blivit färdigt behandlat eller offentliggjort.

– Det är någon som har läckt till media innan det har publicerats på nätet. Jag tittade lite på vilka som varit med och såg att det varit presidiet, två medlemmar till – och märkligt nog också suppleanten Jessy Eckerman (S). Suppleanter är normalt inte med.

– Man kan fundera vem som har läckt, för någon i kanslikommissionen har läckt det till media. Jag trodde att saker som är under beredning inte är offentliga och vi har tid på oss till 16 mars att svara. Det gäller både mig, Moderaterna och Obunden Samling.

Toivonen spekulerar i huruvida andra partier på Åland kan ha använt bidragsmedel för andra perioder, det han själv nekades att göra.

– Det finns fem partier som har tagit lån för valkampanjen och det betyder i praktiken att man finansierar det med medel från en annan period – och det får man inte göra. Man får inte flytta fram pengarna och man får inte heller ta pengar från en annan valperiod.

– De här fem lagtingsgrupperna har finansierat €103 000 med lån – det är 46% av deras valbudget som finansieras med medel från en annan period och det anser jag strider fullständigt klart mot samma paragraf som man hänvisar mig till.

Till Ålands Nyheter berättar Toivonen att han tänker ta upp frågan i en motion så fort lagtinget sammanträder igen i mars.

– Då får vi debatten i lagtinget kring den finansiering som inte följer regelverket – och det är hälften av valfinansieringen som strider mot regelverket. Det jag gjorde strider inte mot regelverket.

– Moderaterna har lånat €25 000, Centern €20 000, Obundna €20 000, Socialdemokraterna €35 000 och Hållbart Initiativ lånade allting. Medan Ålands Framtid, Åländsk Demokrati och Liberalerna inte lånade någonting utan har allting med offentliga eller egna medel.

Menar du att de använder bidragspengar för att betala tillbaka lånen?
– Det vet jag inte om de använder, men det är en mycket stor risk att de använder bidragsmedel för att betala bort de här lånen. Det kan ju också vara att de har samlat in från medlemmar. Det är möjligt – men inte troligt.

Skulle inte landskapsrevisionen ha hittat en sådan användning av pengarna?
– De har inte sökt efter det. Jag nämnde det här i mitt svar till landskapsrevisorn. Jag tog upp att de partierna troligen bryter mot reglerna.

Toivonen säger att det krävs en ny revision av hur lagtingsgrupperna använt bidragspengarna under 2020 och att han kommer att begära det i sin åtgärdsmotion – för de partier som lånat för sina valkampanjer.

Hur kan du veta att de ska använda bidragspengar för att återbetala lånen ifall det inte har varit någon undersökning kring det?
– Det går inte från rapporterna att säga att de säkert använder medel från fel period, för de kan betala bort lånen med medlemsavgifter, sälja korv eller något annat. Men det är en mycket stor risk att en stor del av summan är återbetalda med medel som kommer från denna mandatperiod.

Ålands Nyheter har begärt kopior på alla partiers huvudböcker och redovisning från landskapsrevisionen för att kunna göra en egen granskning.