Enorm dykoperation planeras för att fotografera och göra digital kopia av vraket M/S Estonia

Janno Aser Estonia

Svenska och estniska utredningsmyndigheter kommer att dyka på vraket av M/S Estonia i sommar för att undersöka bottenförhållanden och förbereda för framtida undersökningar. Detta meddelar Statens Haverikommission.

Den 1 juli i år kommer lagar att träda i kraft som tillåter dykningar på fartyget, detta efter att utredare i Sverige och Finland bett sina respektive lagstiftare att möjliggöra detta.

Sverige, Finland och Estland kommer fortsättningsvis att samarbeta kring att utreda vad som egentligen hände när kryssningsfartyget gick under 28 september 1994 och över 850 människor miste livet. Under flera decennier har nordiska stater motarbetat utredningar och undersökningar av vraket. Bland annat har man hänvisat till gravfriden – trots att denna aldrig annars tillämpas när det gäller skeppsvrak.

Planen är att under 2022 dokumentera vraket efter Estonia genom så kallad fotogrammetri – en process där tusentals fotografier från olika vinklar sätts samman av avancerad mjukvara för att skapa en exakt digital kopia av verkligheten. Tekniken är särskilt användbar på stora djup, där kompakt mörker gör det omöjligt att se längre än några meter.

 

 

Orsaken till att man nu vill undersöka havsbotten är för att statliga aktörer under 1990-talet försökte dölja spår av eventuella brott genom att dumpa stora mängder sand och ”geotextil” över vraket av Estonia. Det har även förekommit jordskred på havsbotten efter förlisningen. Under bottenundersökningen kommer ett svenskt forskningsfartyg och en estnisk isbrytare att vara på plats.

Den fotogrammetriska undersökningen under 2022 planeras bli en enorm operation och kommer att upphandlas av privata entreprenörer.

På bilden: Överlevaren Janno Aser fångades på bild sittandes på Estonias skrov när medpassageraren Mikael Õun försökte använda sin kamerablixt för att signalera efter hjälp.