Fredrik Karlström (M): ”Fördubbla invandringen och ta 20 000 människor till Åland!”

Fredrik Karlström

Tillägg 29.11: Den första frågan och svaret hade fallit bort vid första publiceringen och är nu med.

”Åland behöver växa” – Så säger Moderaternas tillträdande näringsminister Fredrik Karlström efter att han igår krävde att Åland skulle fördubbla sin invandring och ta in 20 000 människor. Något som skulle göra ålänningarna till en minoritet i sitt landskap. Befolkningen på Åland idag består av 20 000 ålänningar och 10 000 invandrare – i huvudsak från Finland och Sverige. Människor handlas som boskap på Chicagobörsen i den tillträdande ministerns vision:

”Vi kan väl börja med att ha ca 50 000 personer som mål, det skulle alltså ta ca 40 år att nå dit med en befolkningsökning på 500 personer per år. Känns det tryggt? Eller är det för stor förändringstakt?”

Åland har idag en nettoinvandring på 250-300 personer per år. I huvudsak är det svenskar, finlandssvenskar och personer födda utanför norden som flyttar in. Det är denna invandring som Karlström vill fördubbla, för att på konstgjord väg öka Ålands befolkning. Ålands Nyheter har frågat den tillträdande ministern ifall hans idé kommer att finnas med i regeringsprogrammet, som håller på att förhandlas fram som bäst:

– Nej, men jag kommer att jobba för att den positiva inflyttningstrenden med en befolkningsökning på ca 250 personer per år inte minskar, skriver Karlström.

Varför vill du att det ska bo 40 000 människor på Åland?
– Åland och åländska företag behöver arbetskraft. Arbetslösheten är låg och sysselsättningen hög. Fler och fler blir äldre och lever längre så vi behöver bli fler som arbetar för att klara välfärden. Fler arbetande människor på Åland gör att ”hjulen” snurrar, hus byggs, restauranger får besök, butiker kan hålla öppet.

Hur tänker du fördubbla invandringen rent praktiskt?
– Uppmuntra människor att flytta hit. Delta på rekryteringsmässor, jobba för att öka antalet turister – ingen flyttar hit som inte varit hit minst en gång på besök, berätta att det är enkelt att starta företag här, bra företagsklimat, att det finns jobb, att många företag växer och söker arbetskraft.

Har den nya regeringen någon politik för att öka födslotalen på Åland?
– Inte på näringsavdelningen. Det kommer inte stå något om det i regeringsprogrammet.  Däremot välkomnas och uppskattas givetvis varje nyfött barn som föds på vårt fantastiska BB väldigt mycket.

Enligt Ålands statistik- och utredningsbyrå kommer antalet ålänningar att ha minskat med ca 1000 personer år 2040, ser du det som ett problem?
– ÅSUB har flera olika prognoser. Jag skall göra mitt för att så inte sker. Då har vi stora problem. 

På 40-talet föddes 400-500 barn per år på Åland, varför inte återgå till den tidens politik?
– Därför att människor måste själv få välja hur många barn de vill ha. Jag tror inte heller att allt var bättre förr, samt jag anser inte att landskapet och politiker bör eller kan bestämma över det. 

Din partikollega Wille Valve sa tidigare att låga födslotal inte är några problem så länge andra människor flyttar in, håller du med honom?
– Som sagt, Åland behöver växa. 

Är ålänningarna en folkgrupp enligt dig?
– Det tycker jag man kan säga. En folkgrupp som är öppen och välkomnande mot andra människor som vill vara med och göra ett bra örike bättre. Vi har även många seder och traditioner vi är stolta över och försvarar. Såsom vårjakten, vårt svenska språk och vår självstyrelse. 

Med 20 000 invandrare till på Åland blir ålänningarna i minoritet inte bara i Finland, utan också på Åland. Är detta önskvärt?
– Ålänning är man om man bor på Åland, hembygdsrätt får man om man bott här fem år, kan svenska och har för avsikt att stanna kvar och vill skapa sig ett liv här, skriver Karlström.

Enligt den senaste prognosen från ÅSUB kommer antalet personer bosatta på Åland att öka med drygt 5000 fram till 2040, men samtidigt kommer antalet infödda ålänningar att minska med ca 1000 personer. Minskningen beror på den pågående utrotningen av ursprungsbefolkningen i Finland och på Åland, som nu kollapsar på grund av att unga par inte längre skaffar barn.

Foto: Lagtinget