Så används åländska skattepengar för att hjälpa utlänningar skaffa finskt medborgarskap

I de flesta länder är frågor om uppehållstillstånd och medborgarskap något som en invandrare själv ska ordna med och bekosta – och en hel yrkesgrupp av jurister specialiserar sig på att mot ersättning navigera dem genom byråkratin och formulär.

På Åland är det däremot skattebetalarna som får betala för rådgivning och assistens till utlänningar som vill ha uppehållstillstånd eller kräver finskt medborgarskap – trots att många av dem är såpass ointresserade av att själva bidra att de vägrar lära sig varken svenska eller finska.

Utbildningsminister Annika Hambrudd (C) tecknade nyligen ett förlängt avtal med socialdemokratiskt ledda Medborgarinstitutet, för att tillhandahålla informationskontoret ”Kompassen” för utomnordiska invandrare i Mariehamn. Medborgarinstitutet får €22 000 om året för att hålla kontoret öppet endast sex timmar i veckan.

 

Orkar inte ta sig till Migrationsverket i Finland

Ålands Nyheter har tagit del av Kompassens årsrapport för 2019, där det framgår att de flesta ärenden berör uppehållstillstånd och ansökningar om medborgarskap. Ur rapporten framgår det att interaktionen mellan invandrare och byråkrat präglas av ömsesidig frustration. Speciellt har besökarna svårt att boka tider med Migrationsverket, som besöker Åland var sjätte vecka. Invandrare kräver att Kompassen ska boka deras tider med Migrationsverket och vägrar resa till Raisio eller Helsingfors för att reda ut sina ärenden på Migrationsverkets kontor.

”Många känner stor frustration över att Migrationsverket inte är tillgängliga på Åland kontinuerligt, och de tycker även att det är svårt att få hjälp av Migrationsverket per telefon eller e-post”, skriver Kompassens informatörer.

En del av kunderna har valt att vara svåra att kommunicera med genom att vägra lära sig svenska, finska eller engelska – och inte heller skaffa sig en dator eller e-post för kommunikation:

”Med nuvarande arbetstid på Kompassen är det mycket svårt att hinna med att hjälpa alla inflyttade på Åland som behöver få hjälp med detta. En del av inflyttade har inte ens e-post adress som behövs för att kunna skapa ett användarkonto på Enter-Finland.

 

Redovisar kunder från dussintals olika länder

Totalt hade Kompassen 192 besök under 2019, varav de manliga kunderna var några fler än kvinnorna. Enligt orientaliskt manér kommer kunderna ofta eskorterade av flera familjemedlemmar eller vänner när de besöker kontoret.

”Det är alltså nästan uteslutande ärenden som rör Migrationsverket som tas om hand på Kompassen, men de övriga ärendena har mest handlat om rådgivning som rör inflyttning, kontakter med AMS, socialen eller FPA samt om utbildning (Svenska för invandare-kurser, validering eller vidareutbildning).

Det händer också att personer kontaktar Kompassen när de hamnat i en mycket svår sits, till exempel att de inte längre har någonstans att bo eller att pengarna inte räcker till mat och hyra”, står det i rapporten.

I mellanrapporten för 2020 framgår det att Kompassen haft kunder från Iran, Syrien, Lettland, Filippinerna, Israel, Algeriet, Tyskland, Albanien, England, Indien, Turkiet, Rumänien, Ryssland, Marocko, Colombia, Frankrike, Kenya, Canada, Makedonien, Karibien, Etiopien, Serbien, Tanzania, Israel, Sverige och Åland.

I mars stängdes Kompassen på grund av oro för viruset Covid-19 och gick över till att endast arbeta via e-post och telefon. Totalt var kunderna 158 under första halvåret av 2020.