Insändare: Kommunstödet borde beakta skillnader i arbetslöshet

I tilläggsbudgeten föreslår LR två åtgärder för att stärka kommunernas ekonomi:

  1. Att kompensera för minskade skatteintäkter med 3,5 miljoner, som fördelas enligt de debiterade inkomstskatterna 2018, justerat med nya skattesatser.
  2. Att dämpa effekterna av ökade sociala kostnader med 1,5 miljoner enligt invånarantal.
    Men LR skriver också att ”En prognos för arbetslöshetstalen som gjorts av Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) visar att kommunerna kommer att drabbas i olika grad.”

Under lagtingsdebatten och från höranden i utskottet framfördes kritik mot att kompensationen /modellen (se tabell) inte beaktade arbetslösheten.

Törnroos regeringsprogram heter ”Tillsammans för Åland”, så satte jag ner lite tid på att granska förslagen och gjorde en enkel modell, som beaktade förändringen av arbetslösheten från februari till 15 maj.

Jag presenterade detta (se tabell) för utskottet, men fick inget understöd. Ett välmeriterat hörande ansåg att min enkla modell kunde tänkas ge ett resultat kring 80-85% av det verkliga mot 50-60% för LRs modell. Jag föreslog då att vi skulle använda oss av en förbättring av min modell, och inte kräva någon slutavräkning om några år. Minister Eliasson hade ju sagt att om vi hittar en bättre modell så kan han ändra sig.

Den övriga oppositionen, Nina Fellman (S) och John Holmberg (L), presenterade en ”kompromiss”. Mitt förslag fick inget understöd, så valet stod mellan LR och kompromissen. Vi fick en 10 minuters paus och analyserade då att skillnaden var minimal och lade då ner rösten. Men majoriteten kunde inte ens acceptera den tandlösa kompromissen.

 

 

Jag är besviken över att majoriteten under ledning av domptören och ordföranden Jörgen Pettersson (C) inte ville studera mitt alternativ närmare.

Men sedan skriver utskottet ändå:

”Utskottet anser att landskapets stöd till kommunerna bör riktas så att det kompenserar kommunerna i proportion till hur de drabbas av pandemin. Utskottet har erfarit att det är förknippat med svårigheter att i detta skede utarbeta en modell för fördelning som i tillräcklig mån säkrar den ambitionen.” Trots att jag påpekade att det tog mig 20 minuter att göra den alternativa modellen.

Om kompensationen om 3,5 miljoner kan vi läsa: ”konstaterar utskottet att modellen inte kan ligga till grund för fördelning utgående från ambitionen att kompensera kommunerna i proportion till hur de drabbas”

Om stödet på 1,5 miljoner kan vi läsa: ”Kopplingen till ökade kostnader för utkomstöd är därmed obefintlig.”

Så betänkandet som helhet stöder nästan mer min modell än den, som man tjurskalligt gick vidare på.

Men så kommer utskottets slutsats: …”att inte heller denna modell i tillräckligt hög grad säkrar ambitionen att kompensera kommunerna i proportion till hur de drabbas av pandemin varför en uppföljning och slutreglering är nödvändig.”

Denna uppföljning och eventuell slutreglering kommer att bli ett skolexempel på hur man kan slösa med allmänna skattemedel. Det finns ingen som helst realism att man med en dyr analys efter två år kunde fastslå hur mycket pandemin påverkat skatteintäkterna. ÅSUB presenterade nyligen en rapport som visade att företagens vinster minskade med 27% år 2018. Hur skall vi då kunna särskilja normala variationer från pandemins effekter?

Nej, det hade varit bättre att finjustera min modell med färska befolkningssiffror och sedan fördela pengarna slutgiltigt. Men prestige går före vett.

Stephan Toivonen
Åländsk Demokrati

Medlem i finans- och näringsutskottet